Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Pensjovnesysteeme Sveerjesne

Dïhte sveerjen pensjovnesysteeme golme boelhkh åtna: byjjes pensjovne staateste, dïenesjepensjovne dov barkoevedtiejistie jïh jis datne jïjtje spååredh. 

Pensjovnesysteemen ovmessie boelhkh

Dïhte byjjes pensjovnen våarome lea gaajhkh dov baalhkah jieleden mietie. Fïerhten jaepien datne barkh jïh skaehtiem maaksah dellie dov byjjes pensjovnese dïenesth. Datne aaj åadtjoeh beetnegh lissine dov byjjes pensjovnese dov maanan njieljie voestes jieledejaepiej mietie, seammaligke jallh man guhkiem datne leah eejhtege-eejehtimmiem åtneme. Jïlhts datne eejtege-eejehtimmesne, lohkeminie studijevierhtine, darjoeh dïedtedïenesjem (maadthööhpehtimmiem vernepliktesne), skïemtje- jallh darjomedåarjoem jallh barkohts-dåarjoem åadtjoeh datne åadtjoeh kompensasjovnem dov pensjovnese staaten luvhtie.

Jeenjemeside pensjovne jollebe sjædta jis datne jienebe dïenesth jïh seente veeljh pensjovnem åadtjodh. Baalhkaevtiedimmie Sveerjesne jïh dah premijepensjovnefondh datne leah veeljeme aaj dov pensjovnem tsavtsa.  

Dov byjjes pensjovne mij staaten luvhtie båata Pensjovneåejvieladtje reerie jïh maaksa. Dïhte byjjes pensjovne åtna gellie ovmessie boelhkh – baalhkapensjovne, premijepensjovne jïh garantijepensjovne.

Dutnjien gie reakasovveme 1938-1953 gaskem maahta aaj lissiepensjovne meatan årrodh dov byjjes pensjovnesne. Jis datne jaepien 1937 jallh aarebi reakasovveme dov byjjes pensjovne lea lissiepensjovne jïh kaanne garantijepensjovne. Dïhte byjjes pensjovne maaksasåvva dan guhkiem goh datne jielieminie.

Jis datne onne pensjovnem åtnah maahtah årromelissiem jïh voeresefassemedåarjoem aaj dov byjjes pensjovnesne.

Jis lïhke åelie sealede maahta åadtjodh  aarpijepensjovnem mij lea ekonomeles dåarjoem baalhkadassemen åvteste mij sjædta dutnjien gie ennje jielieminie. 

Pensjovnesysteemen ovmessie boelhkh

Baalhkapensjovne

Fïerhten jaepien 16 proseenth dov pensjovnevåaromen baalhkeste jïh jeatjah skaehtiedïedteles maaksojste baalhkapensjovnese.

Dïhte pensjovnevåaromen baalhka maahta gellie såarhth baalhkah utnedh. Baalhkan bielelen maahta pensjovnevåaromen baalhka årrodh vuesiehtimmieh baalhka jielededarjoemistie (jis dov jïjtje sïelte), eejhtege-beetnegh, barkohtsmaaksoem jïh skïemtje- jallh darjomemaaksoe.

Premijepensjovne

Fïerhten jaepien 2,5 proseenth dov baalhkeste jïh jeatjah skaehtiedïedteles maaksojste premijepensjovnese bïejedh. Datne jïjtje veeljh jis datne sïjhth beetnegh fondveeljeminie bïejedh jallh jis datne baajh beetnegh årrodh staaten åvtelhbodti veeljeme AP7 Såfan sisnie. Premijepensjovne (bïevnesh sveerjengïelesne)

Baalhkapensjovnelissie

Baalhkapensjovnelissie maaksa lissine byjjes pensjovnese.  Stoeredahke dov ryöknesovveme sveerjen
baalhkavåaromen pensjovne jïh baalhkavåaromen pensjovne mubpie EU/EES-laanteste jïh Schweizeste nænnoste maeksemem mïsse datne reaktam åtnah. Man gellie jaepieh pensjovnevåaromen baalhkine datne leah Sveerjesne dïenesjamme aaj tsavtsa man stoerre baalhkapensjovnelissie datne åadtjoeh. Baalhkapensjovnelissie (bïevnesh sveerjengïelesne)

Garantijepensjovne

Jis datne leah onne jallh ij naan baalhkam åtneme jielemen mietie maahtah datne reaktam åtnah garantijepensjovnem åadtjodh. Dïhte lea våaromevaarjelimmie man våarome lea man stoerre dov baalhkapensjovne lea jïh man guhkiem datne Sveerjesne orreme, men aaj dov sivijledaltese. Garantijepensjovne (bïevnesh sveerjengïelesne)

Årromelissie jïh voeresefassemedåarjoeh

Jis datne onne pensjovnem åtnah maahtah årromelissiem ohtsedidh. Lissien våarome lea dov baalhkah, jis vierhtieh åtnah jïh dov gåetiemaekseme. Datne maahtah årromelissiem ohtsedidh seamma saaht jis leejjeme gåetesne, gåetiereaktesne, jïjtje gåetesne, voereseårroemisnie jallh mubpene årroemisnie årroeh.

Voeresefassemedåarjoe vihteste datne gie onne jallh ij naan pensjovnem åadtjoeh læjhkan åadtjoeh eensi jielededaltesem jis dah mubpieh pensjovneaevhkieh eah leah nuekies. Datne tjoerh voestegh gaajhkh dah mubpieh pensjovneaevhkide nuhtjedh mejtie reaktam åtnah åvteli mijjieh maehtebe nænnoestidh jis reaktam åtnah voeresefassemedåarjoem åadtjodh. Årromelissie jïh voeresefassemedåarjoe (bïevnesh sveerjengïelesne)

Jis datne Sveerjeste juhtedh

Jis datne orrejh barkedh, aalkah mubpene laantesne barkedh jallh Sveerjeste jåhtah dellie dov leah aajmene dam pensjovnem maam daesnie dïenestamme hammosne baalhkapensjovne, lissiepensjovne jïh premijepensjovne, mohte jeatjah njoelkedassh juhtieh garantijepensjovnen, baalhkapensjovnelissien, årromedåarjoen jïh voeresefassemedåarjoen åvteste. 

Aarpijepensjovne  – ekonomijen dåarjoe sealadimmine

Jis lïhke åelie sealadi maahta datne gie aarpije jallh lïhke åelie åadtjoeh aarpijepensjovnem. Dïhte lea ekonomijen dåarjoe mij lea byjjes pensjovnesne. Aarpijepensjovnese maahtah reaktah utnedh jis dov geelle/gåmma sealadi jallh jis datne maana aktem jallh gåabpatjahkh dov eejhtegijstie sealadi. Dåarjoe edtja gaptjedh bieliem baalhkeste mestie åemie-almetje dïenesti. Ekonomijen dåarjoe gåessie åelie sealede (bïevnesh sveerjengïelesne)

Dïenesjepensjovne dov barkoevedtiejistie

Jeenjemesh aaj åadtjoeh dïenesjepensjovnem sov barkoevedtiejistie. Jis datne leah gellie ovmessie barkoevedtijh åtneme maahtah dïenesjepensjovnem åadtjodh ovmessie dïenesjepensjovnesïeltijste. Dïenesjepensjovne (bïevnesh sveerjengïelesne)

Jïjtje pensjovnese spååredh

Datne maahtah aaj spååredh privaate dov pensjovnese baanghkesne jallh tjirkemesïeltesne jis sïjhth. Vuesiehtimmie guhkiem pensjovnespååreminie lea beetnegh bïejedh investeeremespååremekontose (ISK) jallh beetnegh spååredh kapitaaletjirkemisnie. Mubpie vuekie båetije biejjide spååredh leah årromelåtnoem amorteeredh.

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och ett eventuellt eget sparande.

Den allmänna pensionen grundas på alla dina inkomster genom livet. Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Du får även extra pengar insatta till din allmänna pension genom ditt barns fyra första levnadsår, oavsett eller hur länge du har varit föräldraledig.

Även om du är föräldraledig, studerar med studiemedel, gör plikttjänst (grundutbildningen inom värnplikt), har sjuk- eller aktivitetsersättning eller får arbetslöshetsersättning får du kompensation till din pension från staten.

För de allra flesta blir pensionen högre ju mer du tjänar och ju senare du väljer att gå i pension. Löneutvecklingen i Sverige och de premiepensionsfonder du valt påverkar också din pension.

Din allmänna pension som kommer från staten administreras och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen består av flera olika delar – inkomstpension, premiepension och garantipension.

För dig som är född mellan 1938-1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension. Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension och eventuell garantipension. Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.

Om du har låg pension kan bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ingå i din allmänna pension.

Om en nära anhörig dör kan du få efterlevandepension som är ett ekonomiskt stöd för det inkomstbortfall det innebär för dig som efterlevande.

Pensionssystemets olika delar

Inkomstpension

Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till inkomstpensionen.

Den pensionsgrundande inkomsten kan bestå av flera typer av inkomster. Förutom lön kan pensionsgrundande inkomst bestå av tillexempel inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare), föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Premiepension

Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalet AP7 Såfa. Premiepension

Garantipension

Har du haft litet eller ingen inkomst under livet kan du ha rätt att få garantipension. Det är ett grundskydd som baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd. Garantipension

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägget betalas ut som ett tillägg till allmän pension. Storleken på din beräknade svenska inkomstgrundade pension och inkomstgrundad pension från annat EU/EES-land och Schweiz avgör vilket belopp du har rätt till. Hur många år med pensionsgrundande inkomst du har tjänat in i Sverige påverkar också hur stort inkomstpensionstillägg du får. Inkomstpensionstillägg

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Du som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg. Tillägget beror på dina inkomster, eventuella tillgångar och din bostadskostnad. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller annat boende.

Äldreförsörjningsstödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension ändå får en skälig levnadsnivå om de andra pensionsförmånerna inte räcker till. Du måste först ta ut de andra pensionsförmånerna som du har rätt till innan vi kan ta beslut om du har rätt till äldreförsörjningsstöd. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du flyttar från Sverige

Om du slutar arbeta, börjar arbeta i något annat land eller flyttar från Sverige har du kvar den pension du tjänat in här i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension, men för garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd gäller andra bestämmelser. 

Efterlevandepension – ekonomiskt stöd vid dödsfall

Om en nära anhörig dör kan du som efterlevande få efterlevandepension. Det är ett ekonomiskt stöd som ingår i den allmänna pensionen. Efterlevandepension kan du ha rätt till om din make/maka dör, eller om du som barn mister en eller båda föräldrarna. Stödet är till för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med. Ekonomiskt stöd när anhörig dör

Tjänstepension från din arbetsgivare

De flesta får också en tjänstepension från sin arbetsgivare. Har du haft flera olika arbetsgivare kan du ha tjänstepension från olika tjänstepensionsbolag. Tjänstepension

Eget sparande till pension

Du kan också spara privat till din pension i bank eller via försäkringsbolag om du vill. Exempel på långsiktigt pensionssparande är att sätta undan pengar i ett investeringssparkonto (ISK) eller spara pengar i en kapitalförsäkring. Ett annat sätt att spara till framtiden är att amortera på bolån.

Uppdaterad