Beloppet du kan få i form av bostadstillägg beror bland annat på om du är ensamstående, gift, registrerad partner eller sambo.

Är du ensamstående är 5 560 kronor det högsta beloppet som du kan få i bostadstillägg. Det är 96 procent av en bostadskostnad på 5 000 kronor och 70 procent av resterande bostadskostnad upp till 5 600 kronor samt ett tillägg på 340 kronor.

Är du gift, sambo eller registrerad partner och ni lever ihop, kan du som mest få 2 780 kronor per månad i bostadstillägg eftersom du delar bostadskostnaden med någon. Det är 96 procent av en bostadskostnad på 2 500 kronor och 70 procent av resterande bostadskostnad upp till 2 800 kronor samt ett tillägg på 170 kronor. Lever du och din partner isär kan ni i vissa fall få bostadstillägg som för ensamstående. Så kan det till exempel vara om en av er flyttar till ett äldreboende. 

Har du låga inkomster kan du ha rätt till ytterligare ersättning i form av äldreförsörjningsstöd.

Är dina totala inkomster före skatt lägre än fribeloppet, det vill säga 100 905 kronor för ensamstående per år (2019) och 89 978 kronor för gifta per år (2019), kan du ha rätt till maximalt bostadstillägg beräknat utifrån din bostadskostnad. Fribeloppet är ungefär lika stort som beloppet för garantipension och det räknas om varje år. 

Är dina inkomster högre än ett fribelopp påverkar det bostadstillägget. Alla skattepliktiga inkomster som till exempel allmän pension, tjänstepension, privat pension, kapitalinkomster och arbetsinkomster räknas med när vi beräknar ditt bostadstillägg. Även vissa skattefria inkomster räknas med. 

Tillgångar över 100 000 kronor räknas med i form av ett förmögenhetstillägg. Har du andra skulder än bostadslån räknas dessa av från dina tillgångar. Förmögenhetstillägget är 15 procent av tillgångar över 100 000 kronor för ensamstående. För gifta, sambos eller registrerade partners är det 15 procent av hälften av gemensamma tillgångar över 200 000 kronor. 

Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden inte som en tillgång. Hur mycket din bostad är värd påverkar alltså inte din rätt till bostadstillägg.

Hur mycket din bostad är värd påverkar alltså inte din rätt till bostadstillägg. 

För att vi ska kunna beräkna vad du ska få i bostadstillägg utgår vi från din bostadskostnad och din årsinkomst. Vi räknar först ut vad din bostadskostnad blir per år. Sedan drar vi av en viss del av din årsinkomst. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg, som delas med tolv och betalas ut varje månad. Beräkningen nedan gäller för år 2019.

Först beräknas din bostadskostnad

Bostadskostnaden beräknas på olika sätt beroende på vilken slags bostad du har:

• Bor du i en hyrd bostad beräknas bostadskostnaden utifrån månadshyran.
• Äger du en bostadsrätt räknas månadsavgift samt eventuella räntekostnader för bolån som bostadskostnad.
• Bor du i ett eget hus räknas eventuella räntekostnader för bolån, fastighetsavgift samt uppvärmning och driftskostnader enligt schablonbelopp. 

Delar du bostaden med en eller flera personer fördelas bostadskostnaden lika mellan er. 

Vi beräknar sedan det högsta möjliga bostadstillägg som kan betalas ut, vilket för ensamstående är 96 procent av din bostadskostnad upp till 5 000 kronor och 70 procent av din bostadskostnad därutöver, upp till 5 600 kronor, samt ett tillägg på 340 kronor. Om du är gift, sambo eller registrerad partner gäller hälften av beloppen, se även beräkningsexempel längre ned. Högsta möjliga bostadstillägg kan du få om du har inkomster som är lägre än ett fribelopp.

Exempel: Uträkning av bostadstillägg

Bostadskostnaden är 4 500 kronor per månad. Högsta möjliga bostadstillägg per år:
(4 500 kr x 96 procent + 340 kr) x 12 månader = 55 920 kr

Vi gör avdrag för en viss del av din inkomst

Har du inkomster som är högre än ett fribelopp, det vill säga 100 905 kronor för ensamstående per år och 89 978 kronor för gifta per år, gör vi avdrag med en viss del av inkomsten. Det kallas inkomstavdrag. För att räkna ut avdraget beräknar vi årsinkomsten i två steg.

Exempel: Uträkning med inkomst högre än ett fribelopp

Ensamstående pensionär som har pension från Pensionsmyndigheten med 140 400 kronor per år före skatt och tjänstepension med 12 500 kronor per år före skatt. 

Steg 1
140 400 kr x 100 procent                          140 400 kr
12 500 kr x 80 procent                                10 000 kr
Avdrag för fribelopp                                    - 100 905 kr             
Summa (reduceringsinkomst)                     49 495 kr

Steg 2
46 500 kronor x 62 procent                         28 830 kr
(49 495 kr – 46 500 kr) x 50 procent            1 498 kr
Inkomstavdrag                                             30 328 kr

Steg 1
Här räknas varje inkomst med till 100 procent, 80 procent eller 50 procent, beroende på vilken slags inkomst det är. Vi gör sedan avdrag för ett fribelopp. Den summa som återstår kallas för reduceringsinkomst.

Steg 2
Här minskar vi inkomsten ytterligare genom att räkna med två procentsatser:

• 62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp.
• 50 procent av reduceringsinkomsten som överstiger ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppet är 46 500 kronor för år 2019.

Det här blir ditt belopp för bostadstillägg 

Vi minskar beloppet för högsta möjliga bostadstillägg med inkomstavdraget. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg.

Exempel: uträkning på ditt bostadsbelopp

Högsta möjliga bostadstillägg är i detta exempel beräknat till 55 920 kronor per år. Inkomstavdraget är beräknat till 30 328 kronor.

Högsta möjliga bostadstillägg           55 920 kr
Beräknat inkomstavdrag                   -30 328 kr
Bostadstillägg per år                           25 592 kr
Bostadstillägg per månad                   2 133 kr

När vi beräknar inkomstavdraget räknas dina inkomster med till olika stor del beroende på vilken slags inkomst det är.

Inkomster som räknas med till 100 procent

• Allmän pension inklusive premiepension samt änkepension
• Utländsk pension samt utländsk änkepension   
• Inkomst av kapital  
• Förmögenhetstillägg 

Inkomster som räknas med till 80 procent

• Tjänstepension
• Privat pension
• Livränta
• Skattepliktig del av vårdbidrag 

Inkomster räknas med till 50 procent

• Arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet över 24 000 kronor per år.    

Exempel för ensamstående

Sven Svensson söker bostadstillägg. Han är ensamstående och bor i en hyreslägenhet. Hyran är 6 500 kronor per månad, inklusive avgift för garage med 500 kronor. Beräkningen nedan gäller för år 2019.

Sven har följande inkomster före skatt

• Allmän pension från Pensionsmyndigheten: 8 500 kronor per månad.
• Tjänstepension: 1 500 kronor per månad.
• Inkomst av kapital den 31 december året innan ansökan lämnas: 3 000 kronor. 

Sven har följande tillgångar den 31 december året innan ansökan lämnas: 265 000 kronor. 

Vi beräknar bostadskostnaden till 6 500 kronor, eftersom avgiften för garage också räknas med. Dock begränsar vi bostadskostnaden till 5 600 kronor, eftersom det är den högsta godtagbara bostadskostnaden för bostadstillägg.

Exempel för gift, sambo eller registrerad partner

Sven och Anna Svensson söker bostadstillägg. De bor själva i en hyreslägenhet. Hyran är 6 500 kronor per månad, inklusive avgift för garage med 500 kronor. Exempel för gift, sambo eller registrerad partner. Beräkningen gäller för år 2018.

Sven och Anna har följande inkomster före skatt

• Allmän pension från Pensionsmyndigheten: 8 500 kronor samt 8 000 kronor per månad.
• Tjänstepension: 1 500 kronor respektive 1 100 kronor per månad.
• Inkomst av kapital den 31 december året innan ansökan lämnas: 3 000 kronor respektive 4 500 kronor. 

Makarnas sammanlagda tillgångar den 31 december uppgår till 330 000 kronor. 

Vi beräknar först den gemensamma bostadskostnaden till 6 500 kronor, eftersom även avgift för garage räknas med. Dock begränsas bostadskostnaden till 2 800 kronor för vardera make, eftersom det är den högsta godtagbara bostadskostnaden för bostadstillägg.

När du ansöker om bostadstillägg prövar vi också alltid om du även har rätt till äldreförsörjningsstöd. 

Äldreförsörjningsstödet garanterar en skälig levnadsnivå

Äldreförsörjningsstöd kan du ansöka om när du har fyllt 65 år och om du bor i Sverige. Det kan till exempel vara aktuellt för dig som inte har bott så många år i Sverige. Stödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension alls ändå får en skälig levnadsnivå. Du ansöker om äldreförsörjningsstödet på samma ansökan som för bostadstillägg.

Äldreförsörjningsstöd