Bostadstillägg

Vi har mycket långa handläggningstider för bostadstillägg. För närvarande kan det ta upp till fem månader innan du får ditt beslut och eventuell utbetalning.

Flera faktorer påverkar handläggningstiden: datumet när du lämnar in din ansökan, från vilken månad du söker och hur komplett din ansökan är. Om du söker via webben blir ansökan mer komplett och handläggningen går snabbare.

Det är viktigt att veta att du inte går miste om några pengar – du får en retroaktiv utbetalning från den månad du beviljas bostadstillägg. 

Vi arbetar för att förkorta handläggningstiderna.

Du som ansöker i förväg i samband med att du tar ut din pension får normalt ditt beslut om bostadstillägg först efter att du fått ditt utbetalningsbesked om din pension. Det beror på att Pensionsmyndigheten först måste vänta in uppgifter om tjänstepensioner.

Du kan logga in och se status för din ansökan under Mina ärenden.

Beloppet du kan få i bostadstillägg beror bland annat på om du är ensamstående eller har en partner. 

Är du ensamstående är 6 540 kronor det högsta beloppet som du kan få i bostadstillägg. 

Är du gift, sambo eller registrerad partner och ni lever ihop, kan du som mest få 3 270 kronor per månad i bostadstillägg eftersom du delar bostadskostnaden med någon.

Lever du och din partner isär kan ni i vissa fall få bostadstillägg som för ensamstående. Så kan det till exempel vara om en av er flyttar till ett äldreboende. 

Har du låga inkomster kan du ha rätt till ytterligare ersättning i form av äldreförsörjningsstöd.

När du ansöker om bostadstillägg prövar vi också om du även har rätt till äldreförsörjningsstöd. Det kan till exempel vara aktuellt för dig som inte har bott så många år i Sverige. Stödet garanterar att du som har mycket låg pension eller ingen pension alls ändå får en skälig levnadsnivå. 

Äldreförsörjningsstöd

Är dina totala inkomster före skatt lägre än fribeloppet, det vill säga 103 161 kronor för ensamstående per år (2020) och 92 282 kronor för gifta per år (2020), kan du ha rätt till maximalt bostadstillägg beräknat utifrån din bostadskostnad. Fribeloppet är ungefär lika stort som beloppet för garantipension och det räknas om varje år. 

Är dina inkomster högre än ett fribelopp påverkar det bostadstillägget. Alla skattepliktiga inkomster som till exempel allmän pension, tjänstepension, privat pension, kapitalinkomster och arbetsinkomster räknas med när vi beräknar ditt bostadstillägg. Även vissa skattefria inkomster räknas med. 

Tillgångar över 100 000 kronor räknas med i form av ett förmögenhetstillägg. Har du andra skulder än bostadslån räknas dessa av från dina tillgångar. Förmögenhetstillägget är 15 procent av tillgångar över 100 000 kronor för ensamstående. För gifta, sambos eller registrerade partners är det 15 procent av hälften av gemensamma tillgångar över 200 000 kronor. 

Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden inte som en tillgång. Hur mycket din bostad är värd påverkar alltså inte din rätt till bostadstillägg.

Har du sjuk- eller aktivitetsersättning ansöker du istället om bostadtillägg hos Försäkringskassan.

Bostadstillägg, Försäkringskassan

Har du pension från ett land som ingår i EES kan du också ha rätt att ansöka om bostadstillägg. EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Den utländska pensionen ska vara jämförbar med den svenska pensionen.

Har du änkepension på grund av ett dödsfall som inträffade före år 2003 kan du ha rätt att ansöka om bostadstillägg. Om dödsfallet inträffade år 2003 eller senare måste du vara född före år 1945 för att ansöka om bostadstillägg. När du fyllt 65 år måste du också ta ut hela din allmänna pension.

Mer om änkepension

För att vi ska kunna beräkna vad du ska få i bostadstillägg utgår vi från din bostadskostnad och din årsinkomst. Vi räknar först ut vad din bostadskostnad blir per år. Sedan drar vi av en viss del av din årsinkomst. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg, som delas med tolv och betalas ut varje månad. Beräkningen nedan gäller för år 2020.

Först räknar vi ut din bostadskostnad

Bostadskostnaden beräknas på olika sätt beroende på vilken slags bostad du har:

• Bor du i en hyrd bostad beräknas bostadskostnaden utifrån månadshyran.
• Äger du en bostadsrätt räknas månadsavgift samt eventuella räntekostnader för bolån som bostadskostnad.
• Bor du i ett eget hus räknas eventuella räntekostnader för bolån, fastighetsavgift samt uppvärmning och driftskostnader enligt schablonbelopp. 

Delar du bostaden med en eller flera personer fördelas bostadskostnaden lika mellan er. 

Vi beräknar sedan det högsta möjliga bostadstillägg som kan betalas ut, vilket för ensamstående är 100 procent av din bostadskostnad upp till 3 000 kronor, 90 procent av din bostadskostnad därutöver upp till 5 000 kronor, 70 procent av din bostadskostnad därutöver upp till 7 000 kronor, samt ett tillägg på 340 kronor.

Om du är gift, sambo eller registrerad partner gäller hälften av beloppen, se även beräkningsexempel längre ned. Högsta möjliga bostadstillägg kan du få om du har inkomster som är lägre än ett fribelopp.

Exempel: uträkning av bostadstillägg

Bostadskostnaden är 6 000 kronor per månad. Högsta möjliga bostadstillägg per år:
(3 000 kr + 2000 kr x 90 procent + 1000 kr x 70 procent + 340 kr) x 12 månader = 70 080 kr

Vi gör avdrag för en viss del av din inkomst

Har du inkomster som är högre än ett fribelopp, det vill säga 103 161 kronor för ensamstående per år och 92 282 kronor för gifta per år, gör vi avdrag med en viss del av inkomsten. Det kallas inkomstavdrag. För att räkna ut avdraget beräknar vi årsinkomsten i två steg.

Steg 1:

Varje inkomst räknas med till 100 procent eller till 93 procent beroende på vilken slags inkomst det är. Garantipension, änkepension, kapitalinkomst och förmögenhetstillägg räknas med till 100 procent. Alla övriga inkomster räknas med till 93 procent.  Sedan gör vi ett avdrag för ett fribelopp. Den summa som återstår kallas för reduceringsinkomst.

Steg 2:

Vi minskar inkomsten ytterligare med 62 procent av reduceringsinkomsten. 

Dessa regler gäller beräkning av inkomster för den som är 65 år eller äldre och som tagit ut hela sin allmänna pension.

Exempel

Märta har inkomstpension och premiepension på 120 000 kronor per år och tjänstepension på 20 000 kronor per år. Märta har även en förmögenhet som ger ett tillägg på 12 000 kronor.

Steg 1:

Inkomst- och premiepension (93 procent av 120 000 kr): 111 600 kr
Tjänstepension (93 procent av 20 000 kr): 18 600 kr
Förmögenhetstillägg (100 procent av 12 000 kr): 12 000 kr
Avdrag för fribelopp: - 103 161 kr
Summa (reduceringsinkomst): 39 039 kr

Steg 2:

39 039 kr x 62 procent (inkomstavdrag): 24 204 kr

Om du är gift, sambo eller registrerad partner räknar vi med hälften av varderas inkomst, se beräkningsexemplet för gift, sambo och registrerad partner. 

Ditt bostadstillägg 

Vi minskar beloppet för högsta möjliga bostadstillägg med inkomstavdraget. Summan som återstår blir ditt bostadstillägg.

Exempel

Högsta möjliga bostadstillägg är i detta exempel beräknat till 70 080 kronor per år. Inkomstavdraget är beräknat till 24 204 kronor.

Högsta möjliga bostadstillägg: 70 080 kr
Beräknat inkomstavdrag: - 24 204 kr
Bostadstillägg per år: 45 876 kr
Bostadstillägg per månad: 3 823 kr  

Kerstin och Nils är båda pensionärer och bor tillsammans i en egen villa.

Beräknad bostadskostnad för villan är 6 800 kronor per månad. Bostadkostnad för vardera make är då 3 400 kronor per månad (hälften av 6 800).

Makarnas sammanlagda reduceringsinkomst är 62 000 kronor. För var och en av makarna blir reduceringsinkomsten 31 000 kronor (hälften av 62 000).

Exempel: uträkning högsta möjliga bostadstillägg

1 500 kr x 100 procent + 1000 kr x 90 procent + 900 kr x 70 procent + 170 kr) x 12 månader = 38 400 kr

Beräknat inkomstavdrag för vardera make:
(31 000 kr x 62 procent)= - 19 220 kr

Bostadstillägg till vardera make per år:
(38 400 kr - 19 220 kr) = 19 180 kr

Bostadstillägg till vardera make per månad:
(19 180 kr / 12 mån) = ca 1598 kr