Mer om pensionssystemet | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Driftmeddelande systemunderhåll

Fredagen den 26 maj klockan 15 stänger kundservice och inloggning för Mina sidor samt självbetjäningstjänster via telefon för ett tekniskt systemunderhåll. Vi öpppnar dessa igen under söndagskvällen den 28 maj.

Mer information om systemunderhållet

Mer om pensionssystemet

Varje år betalar du och din arbetsgivare en avgift baserad på din inkomst. Avgiften betalas in till pensionssystemet och ger dig en så kallad pensionsrätt. Dina samlade pensionsrätter över livet bestämmer storleken på din pension.

Intjänade pensionsrättigheter och utbetalda pensioner följer den allmänna inkomstutvecklingen. Dessutom anpassas pensionerna till den ökande livslängden genom att pensionen beräknas utifrån den förväntade livslängden för varje enskild årskull.

Det pensionssystem som finns idag är konstruerat för att bättre än det gamla ATP-systemet kunna klara av framtida samhällsekonomiska och demografiska förändringar. Som till exempel att vi lever längre och ett ökat antal pensionärer i relation till antalet yrkesverksamma.

Balanseringsmekanismen garanterar stabilitet

För att pensionssystemet ska garanteras stabilitet oavsett ekonomisk eller demografisk utveckling har det kompletterats med en automatisk balansering. Den tar bort risken för eventuella underskott och garanterar en långsiktig finansiell stabilitet för pensionssystemet.

Det gamla ATP-systemet

Anledningen till att det gamla ATP-systemet infördes 1960 var att man ville skapa ett obligatoriskt tjänstepensionssystem som grundades på inkomstbortfallsprincipen.

För första gången fanns ett system för alla där pensionen betraktades som uppskjuten lön för utfört arbete och inte som ett bidrag. Systemet bestod av en folkpension som var lika för alla, och en inkomstgrundad tilläggspension ATP.

Därför reformerades ATP-stystemet

De intjänade rättigheterna såsom pensionspoängen, och utbetalda pensioner i ATP-systemet var kopplade till prisutvecklingen. Det gjorde att systemet inte hade koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. ATP-systemet anpassade inte heller pensionerna till den ökande livslängden.
 
När medellivslängden ökade kraftigt och den ekonomiska tillväxten saktade in i slutet på 1900-talet innebar det stora påfrestningar på ATP-systemet. Prognoserna pekade på att systemet inte var finansiellt stabilt och att AP-fonderna skulle kunna tömmas en bit in på 2000-talet. Det fanns därför ett behov av att se över pensionssystemet och man påbörjade ett utredningsarbete för att skapa ett hållbart pensionssystem.

När började pensionsreformen?

Det första steget i pensionsreformen var den så kallade Pensionsberedningen. Det var en parlamentarisk kommitté som påbörjade sitt arbete 1984 och lämnade sin rapport 1990. Rapporten innehöll en genomgripande analys av problemen och pekade på olika lösningsalternativ men kommittén lyckades inte enas om ett slutligt förslag.

Därför tillsattes Pensionsarbetsgruppen 1991, en mindre grupp politiker och experter, för att slutföra arbetet. Gruppen presenterade 1994 ett principförslag till ett reformerat ålderspensionssystem som antogs av riksdagen samma år. Under åren 1994-1998 arbetades den detaljerade lagstiftningen fram och den allmänna pensionen trädde i kraft 1999.

Reformeringen av ålderspensionen medförde också ett behov av att reformera efterlevandepensionen och den dåvarande förtidspensionen. Detta arbete genomfördes under åren därpå och 2003 var samtliga delar av pensionsreformen på plats.

AP-fonderna

AP-fonderna förvaltar kapital för den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden förvaltar bufferten i inkomstpensionssystemet – hit förs kapital vid överskott och härifrån tas kapital vid underskott i pensionsutbetalningarna. Sjätte AP-fonden är också en buffertfond i inkomstpensionssystemet men är en stängd fond – inget förs till eller från fonden. Sjunde AP-fonden skiljer sig från de andra då den förvaltar kapital i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fondens fond Såfa är ett statligt alternativ i valet av premiepensionsfond.

Om AP-fonderna