Invandrare har i genomsnitt lägre löner än inrikes födda när de får jobb, därför påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt. Eftersom genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner kommer även pensionernas utvecklingstakt påverkas negativt.
De pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension kommer inte att påverkas av detta. Det beror på att beräkningen av både garantipension och äldreförsörjningsstöd sker utifrån prisbasbeloppet och inte utifrån inkomsternas utveckling (inkomstindex).
Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behöva fyllas ut med grundtrygghetsförmåner, som garantipension och bostadstillägg. Dessa bekostas av skattemedel, inte av pensionssystemet. Men det kommer att dröja innan utgiftsökningen slår igenom helt eftersom majoriteten av de som har kommit hit som asylinvandrare är förhållandevis unga.
När fler arbetar växer lönesumman i samhället. Det leder i sin tur till att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i pensionssystemet. Pensionerna blir alltså stabilare, men något lägre.
På kort sikt bidrar arbetande invandrare positivt till inkomstpensionens finansiella ställning eftersom deras avgifter ökar systemets tillgångar. Så länge både befolkningen och de pensionsgrundande inkomsterna växer, kommer pensionssystemets finansiella ställning att stärkas.
Det du tjänar in i pensionsrätter idag ska betalas ut till dig i framtiden. Om avgifterna in till systemet – det vill säga de arbetandes avgifter plus buffertfondernas överskott – blir lägre än det som ska betalas ut, får systemet underskott. Just nu har systemet ungefär 16 procent mer tillgångar än skulder, drygt 13 000 miljarder kronor, och prognoser visar att överskottet fortsätter att växa de kommande 70 åren tack vare buffertfondernas tillväxt.