Vanliga missuppfattningar om pensionen

Det stämmer inte. Du tjänar själv in till din pension genom att du betalar skatt på dina inkomster.

Så länge det finns människor som arbetar i Sverige kommer det att kunna betalas ut allmän pension. De som arbetar idag betalar in avgifter som betalas ut som pension till dagens pensionärer. Ju fler personer som arbetar, desto mer pengar kommer det in i pensionssystemet.

Dessutom är pensionssystemet utformat så att pengarna ska räcka. Förenklat kan man säga att inkomstpensionen sänks när Sveriges ekonomi går dåligt och höjs när det går bra för Sverige. Det är för att pensionssystemet ska vara hållbart både nu och i framtiden.

Den mindre delen av den allmänna pensionen, premiepensionen, påverkas av hur aktie- och penningmarknaderna utvecklas, i genomsnitt har premiepensionen haft en värdeökning med 6,7 procent sedan start.

Det mesta av det du betalar i pensionsavgift går till inkomstpensionen, den större delen av den allmänna pensionen.

Värdeförändringen på de pengarna bestäms av inkomsternas utveckling i Sverige. Det är bara cirka 12 procent av inkomstpensionssystemets totala tillgångar som finns i de så kallade AP-fonderna.

En mindre del av din pensionsavgift går till premiepensionen som är placerad i fonder.

Om du har en tjänstepension via din arbetsgivare så är den i varierande grad placerad i fonder. Men den största delen av de flesta individers totala pension, inkomstpensionen, är inte det.

I grund och botten är det här med pensioner inte så svårt.

Du tjänar in till den allmänna pensionen genom att du arbetar och betalar skatt. Ju fler år du jobbar och ju högre lön du har desto högre pension får du.

Om du arbetar kan du dessutom ha tjänstepension genom din arbetsgivare.

Se efter hur det ser ut för just dig genom att logga in och se din egen pensionsprognos. Det absolut viktigaste för din pension är att du jobbar och betalar skatt och att du har en tjänstepension. Har du möjlighet och vill spara ytterligare till din pension, kan du också göra det. Mer om pensionssystemet

Om du redan arbetar heltid och har tjänstepension har du några möjligheter att påverka din pension. Om du har möjlighet kan du försöka öka din lön och därmed din pension. Om du har möjlighet kan du också försöka arbeta längre.

Ett års extra arbete efter 66 års ålder kan ge dig som har en genomsnittlig månadslön och som snart ska ta ut din pension mellan 1 600 till 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. Det beror bland annat på att pengarna betalas ut under kortare tid. Har du lägre eller högre inkomst så kan pensionen bli lägre eller högre än vad exemplet visar.

Har du möjlighet och vill spara själv till din pension så är det också ett alternativ. Gör en pensionsprognos och se hur det ser ut för just dig. 

Gör en pensionsprognos och se vad du kan får per månad

Det finns en grundtrygghet så att ingen som bor i Sverige ska hamna under skälig levnadsnivå. Är din pension låg kan du få garantipension och ha rätt till bostadstillägg från 66 år.

En tumregel är att den allmänna pensionen och tjänstepension tillsammans blir cirka 60 procent av din lön, om du planerar att gå i pension vid den ålder du har rätt till garantipension och har jobbat heltid i hela ditt yrkesliv sedan 23 års ålder. Pensionen kan bli både högre och lägre, beroende på hur många år du jobbar, om du jobbar hel- eller deltid, vad du har i lön och om du har tjänstepension.

Den som saknar tjänstepension eller vill ha högre standard som pensionär kan spara privat, eller minska sina framtida kostnader som pensionär på annat sätt, till exempel genom att amortera på sina lån.

Om du är företagare eller om du jobbar hos en arbetsgivare som inte betalar tjänstepension till dig behöver du själv spara för att få en pension som motsvarar det som en anställd med tjänstepension får.

Gör en pensionsprognos och se hur stor din totala pension förväntas bli per månad som pensionär.

Gör en pensionsprognos och se vad du kan få per månad

Eftersom medellivslängden ökar måste den pension du själv tjänat in till räcka i fler år än tidigare. Många kan därför behöva jobba längre upp i åldrarna nu och i framtiden.

Hur länge varje individ behöver och kan jobba är väldigt olika, men ju längre man arbetar desto högre blir pensionen för de allra flesta.

Arbetar du under och efter det år du fyller 66 år får du lägre skatt på din lön än tidigare år, genom ett större jobbskatteavdrag. Du betalar dessutom lägre skatt på din pension och lön från det år du ska fylla 66 eller 67 år (gäller från 2023) genom det förhöjda grundavdraget. Det är alltså väldigt förmånligt att fortsätta jobba för den som har möjlighet.

Både ja och nej.

Invandrare har i genomsnitt lägre löner än inrikes födda när de får jobb, därför påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt. Eftersom genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner kommer även pensionernas utvecklingstakt påverkas negativt. När fler arbetar så växer lönesumman i samhället. Det leder i sin tur till att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i pensionssystemet. Pensionerna blir alltså stabilare, men något lägre.

De pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension kommer inte att påverkas. Det beror på att beräkningen av både garantipension och äldreförsörjningsstöd sker utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.

Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner som bekostas av skattemedel, inte pensionssystemet. Men det kommer dröja innan utgiftsökningen slår igenom helt eftersom majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga.

Det allmänna pensionssystemet är könsneutralt. Anledningen till att kvinnor ofta har lägre pension än män är att hela livets inkomster påverkar storleken på pensionen.

Eftersom kvinnor i större utsträckning jobbar inom låglöneyrken, och dessutom oftare än män arbetar deltid, så blir deras pensioner lägre.

Pensionen avspeglar i princip de skillnader i inkomst som finns mellan män och kvinnor under hela arbetslivet.

Dock finns inslag i det allmänna inkomstgrundade systemet som gör att skillnaderna mellan mäns och kvinnors inbetalning till pensionen är mindre än inkomstskillnaderna. Det är dels för att det finns en övre gräns för inbetalning till pension som bidrar till det och dels för de så kallade barnårsrätterna. Barnårsrätt innebär att om man får barn så får den som tjänar minst av parterna, vilket i heterosexuella relationer ofta är kvinnan, extra pengar till sin pension under barnets fyra första levnadsår.

Tjänstepensionen kan bidra till att öka skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner. Det beror på att inbetalningar till tjänstepension ofta är högre för de som har inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp per år.

Nej, det stämmer inte.

Om du inte har gjort något fondval i premiepensionen, så är din premiepension placerad i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa. Det är en fondportfölj som placerar pengarna i aktier över hela världen. Den har en låg avgift och en hög risk. Risken trappas dock ned automatiskt från 56 års ålder.

Risknivån har betydelse för vilken värdeförändring du kan förvänta dig på lång sikt efter många års sparande. Under den perioden kan värdet ha gått upp och ner flera gånger.

Aktiefonder kan med sin högre risk på sikt ge bättre värdeutveckling än räntefonder, men värdet kommer att variera mer under tiden. Det finns dock inga garantier för att en högre risknivå ger bättre värdeutveckling.

Fonder med lägre risk kan passa den som fäster stor vikt vid ett stabilt värde. Vill du inte investera i aktier kan du välja att investera i räntefonder. 

Mer om AP7Såfa

Nej, det stämmer inte.

Det finns företag som mot en avgift erbjuder att välja, byta och förvalta din premiepension. Dessa företag förväxlas ibland med Pensionsmyndigheten eller uppger att de ringer på uppdrag av oss. Vi samarbetar aldrig med sådana företag och Pensionsmyndigheten ger heller inga råd kring hur du ska placera din premiepension.

Vill du inte välja själv kan du ligga kvar i statens förvalsalternativ AP7Såfa. 

Stöd för ditt fondval

Mer om AP7Såfa

Det stämmer oftast inte.

Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller ett annat boende. Den egna bostaden räknas inte in i förmögenheten när bostadstillägget beräknas.

Om du har pengar på banken eller andra tillgångar påverkar det bostadstillägget. Om du bor själv eller tillsammans med någon påverkar det också bostadstillägget.

Fakta om bostadstillägg

Det finns inte någon pensionärsskatt i Sverige.

Men skatten fungerar olika för pension och för arbete. Skatten är också olika för olika pensionsnivåer och det finns jobbskatteavdrag för de som arbetar. Även pensionärer som arbetar får ta del av jobbskatteavdraget, det är till och med högre från det år då du fyller 66 år. Det förhöjda grundavdraget gäller från det år du fyller 66 eller 67 år (gäller från 2023) på både arbete och pension. Det är så det ser ut just nu, men detta kan förändras om våra politiker fattar nya beslut. Senare pension ger lägre skatt

Vårt pensionssystem är ett rent ålderspensionssystem. I det gamla systemet som gällde innan 1999 ingick bland annat även det som kallades för förtidspension.

När det nya systemet sjösattes och staten tog över ansvaret för förtidspensionerna beslutade riksdagen att sammanlagt 258 miljarder kronor skulle överföras från AP-fonderna till statsbudgeten. Det var bland annat för att bekosta sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension.

Flera andra förändringar av vilka inkomster och utgifter statsbudgeten respektive pensionssystemet hade gjordes i samband med reformen. Förändringarna innebar att statsbudgeten fick ta en större del av de totala kostnaderna.

Överföringen från AP-fonderna till statsbudgeten gjordes för att kompensera statsbudgeten för dessa förändringar. Ytterligare uttag från AP-fonderna om 100 miljarder var planerade men har inte genomförts.

Vanligtvis utvecklas pensionerna i takt med inkomsterna i samhället. Men för att det allmänna pensionssystemet ska vara finansiellt hållbart både nu och i framtiden så finns den automatiska balanseringen, den så kallade bromsen, i systemet.

Enkelt uttryckt slår balanseringen till när skulderna i pensionssystemet blir större än tillgångarna. Balanseringen innebär alltså att det inte betalas ut mer i pension än det finns pengar till i systemet.

Skulderna består av de sammanlagda pensionsrätter som tjänats in och tillgångarna består till 85 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in, resterande 15 procent utgörs av AP-fond 1-4 och 6. Mer om balanseringen i pensionssystemet