Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Du använder en gammal webbläsare

Vi rekommenderar att du uppdaterar den eller byter till en annan för att webbplatsen ska fungera bra.

Rekommenderade webbläsare

Det här är tjänstepension

Ungefär 9 av 10 anställda har tjänstepension. Tjänstepensionen är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Det är inte alla arbetsgivare som erbjuder tjänstepension, därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller just dig.

Tjänstepensionen kan se olika ut beroende på var du är anställd. Tjänstepensionen bestäms i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och fackförbund. Eller direkt med dig som anställd. 

Om du jobbar inom kommun, region eller statligt så finns det alltid tjänstepension. Hos privata arbetsgivare är det däremot inte lika självklart.

Därför är tjänstepensionen så viktig

Om du inte har tjänstepension kommer du bara att få allmän pension från staten. Det kan innebära en låg pension. Därför är det viktigt att du har tjänstepension. Dessutom innehåller tjänstepensionen viktiga ekonomiska skydd om du skulle bli sjuk eller om du dör.

Tänk på att ju högre lön du har eller ju yngre du är, desto större del av din totala pension kommer att komma från tjänstepensionen. 

Ta reda på hur mycket som betalas in till din tjänstepension varje månad. Eller, vad du förlorar om du inte har tjänstepension.

Du som har tjänstepension

Om din arbetsplats har kollektivavtal betalar arbetsgivaren in till din tjänstepension. Har du en individuell tjänstepension kan det vara bra att ta reda på hur mycket som betalas in till din framtida pension. 

Logga in med din e-legitimation på Mina sidor för att se en prognos över hur mycket du kan få i pension vid olika pensionsåldrar. Där ser du också din tjänstepension.

Du som saknar tjänstepension

Om du saknar tjänstepension via din arbetsgivare kan du fråga om det finns möjlighet att få en individuell tjänstepension. Går inte det kan du starta ett eget sparande till din pension, om du har ekonomiska förutsättningar för det. Detsamma gäller om du är egen företagare, eftersom du då inte får tjänstepension som de flesta anställda får.

Ett bra riktmärke är att spara mellan 4,5 till 6 procent av din månadslön före skatt upp till 42 625 kronor (2021). Tjänar du mer än så behöver du spara mer. 

Har du tjänstepension

Vad påverkar hur stor tjänstepensionen blir?

Din lön och hur länge du har jobbat påverkar hur mycket du kommer att få i tjänstepension. Hur din tjänstepension är placerad tillsammans med värdeutvecklingen på ditt sparande påverkar också. Vilka avgifter du betalar har också stor betydelse eftersom höga avgifter urholkar ditt sparande. 

Vilket kollektivavtal har jag?

Kollektivavtal kan vara lokala och bara gälla din arbetsplats eller vara rikstäckande och omfatta en hel bransch. Du kan också ha en annan tjänstepensionslösning via din arbetsgivare.

Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal i Sverige. Vilket avtal du tillhör beror på inom vilket område eller bransch du arbetar. Varje tjänstepensionsavtal har en valcentral och det är dit du vänder dig om du behöver hjälp. Du hittar informationen längst ner på den här sidan.

Hos valcentralen kan du till exempel välja vilket bolag du vill placera din tjänstepension hos eller flytta ditt pensionskapital till ett annat bolag. 

Privatanställda tjänstemän

Privatanställda arbetare

Statligt anställd

Anställd i kommun och region

Skydd för min familj – återbetalningsskydd och efterlevandeskydd

Inom de olika tjänstepensionsavtalen finns olika efterlevandeskydd. De är ett ekonomiskt skydd för dina efterlevande om du själv dör. Här beskriver vi två varianter av efterlevandeskydd som du kan ha kopplat till din kollektivavtalade tjänstepension: återbetalningsskydd och familjeskydd.

Bra att tänka på

Om du inte väljer något efterlevandeskydd får du själv en högre pension men dina efterlevande får inte ersättning om du dör. 

Om du exempelvis är ensamstående utan barn, om du lever med någon som har högre lön än du eller om du har vuxna barn som klarar sig själva ekonomiskt är det ofta onödigt att ha efterlevandeskydd. 

Du kan välja att ha både familjeskydd och återbetalningsskydd, eller endast det ena av dem. Du kan också välja att inte ha något skydd alls till dina efterlevande. Det är helt beroende av hur just din situation ser ut.

Återbetalningsskydd - ger din familj din intjänade tjänstepension

Om du har ett återbetalningsskydd kopplat till din tjänstepension betalas det du hunnit tjäna in till din tjänstepension ut till din familj om du dör.   

Det innebär att ju längre du hunnit jobba och tjäna in till din tjänstepension, desto större summa betalas ut till familjen vid dödsfall. I vissa tjänstepensioner får du återbetalningsskyddet automatiskt och i vissa måste du aktivt lägga till det.

Du behöver inte betala något för återbetalningsskyddet, men det innebär en indirekt kostnad eftersom du går miste om något som kallas arvsvinster. Om du har ett återbetalningsskydd så få du inte ta del av de arvsvinster som delas ut när andra försäkringstagare som saknar återbetalningsskydd dör. Det gör alltså att du får mindre pengar till din egen tjänstepension.

Familjeskydd

Inom de flesta avtal finns också möjlighet att teckna ett familjeskydd. Det innebär att din familj får en extra pension om du dör före din 65 årsdag. Det är du själv som väljer hur mycket pengar och under hur lång tid din familj ska få pengar utbetalda.

Beloppen du kan välja mellan är 1 till 4 prisbasbelopp (1 prisbasbelopp = 47 600 kronor år 2021), och utbetalningstidens längd kan vara 5, 10, 15 eller 20 år.

Familjeskyddet betalar du en avgift för. Den baseras på din ålder och vilka nivåer du väljer på belopp och utbetalningstid. Avgiften dras från de pengar som din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension.

Jobbar du inom stat, kommun eller region ingår familjeskydd i din tjänstepension (i vissa fall kallas det efterlevandepension) och är inget du själv kan lägga till eller ta bort. 

Om du är privatanställd tjänsteman och tillhör tjänstepensionsavtalet ITP, eller om du är privatanställd arbetare och tillhör avtalspension SAF-LO så måste du aktivt lägga till familjeskydd om du behöver ha det. 

Ersättning vid sjukdom

I många fall ingår en sjukförsäkring i tjänstepensionen. Det innebär att du kan få ytterligare ersättning om du är sjuk, utöver det du får från Försäkringskassan. Hör med din arbetsgivare eller valcentral vad som gäller för dig och titta gärna på Ersättningskollen.

Ersättningskollen

Mer om efterlevandeskydd, Konsumenternas

Sparformer för tjänstepensionen – vad är skillnaden?

Beroende på vilken bransch du arbetar inom och vilket tjänstepensionsavtal du tillhör kan du välja hur vissa delar av din tjänstepension ska placeras. De två sparformerna du kan välja för tjänstepensionen är traditionell försäkring och fondförsäkring.

Har du inte gjort något val för din kollektivavtalade tjänstepension placeras dina pengar i en traditionell försäkring.

I en traditionell försäkring är det försäkringsbolaget som väljer placeringarna medan det i en fondförsäkring är du själv som bestämmer hur dina pengar placeras.

Fondförsäkringar består oftast av en högre andel aktier än traditionella försäkringar och har därför en högre risk. Traditionella försäkringar har lägre aktieandel och därmed en lägre risk. Ofta erbjuds du en garanti, till exempel att du får tillbaka en del av det du betalat in. 

Många tjänstepensioner kan du flytta mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Fundera över vad som passar dig bäst, kontakta sedan bolaget du har valt eller till din valcentral för att byta eller flytta din tjänstepension.

När betalas tjänstepensionen ut?

Vissa tjänstepensioner betalas ut automatiskt när du fyller 65 år, andra måste du ansöka om. Vill du inte att pengarna ska börja betalas ut vid 65 års ålder behöver du stoppa utbetalningen. 

De flesta tjänstepensioner kan du tidigast ta ut från 55 års ålder, om du jobbar inom staten så kan du tidigast ta ut tjänstepension från 61 års ålder. 

Oftast kan du inte stoppa påbörjade utbetalningar eller ändra något när du väl har börjat få din tjänstepension utbetalad. Vänd dig till ditt tjänstepensionsbolag för att få reda på vad som gäller för just din tjänstepension. 

I de flesta fall kan du välja att ta ut tjänstepensionen under hela livet eller under en kortare tid, exempelvis under 5, 10, 15 eller 20 års tid. Det är viktigt att tänka igenom under hur många år du väljer att ta ut din tjänstepension eftersom de val du gör inte går att ändra i efterhand. 

Har du arbetat på flera arbetsplatser kommer du ha flera olika tjänstepensioner. De samlas inte på något gemensamt pensionskonto.

Vilken valcentral tillhör jag?

Vilken valcentral som administrerar din tjänstepension beror på vilket kollektivavtalsområde du tillhör. Är du osäker på vilken valcentral du tillhör - kontakta din arbetsgivare.

  • Privatanställd tjänsteman (ITP)
    Collectum
  • Privatanställd arbetare (SAF-LO)
    Fora
  • Statligt anställda (PA16 avdelning 1 och 2)
    SPV
  • Anställda i kommun, region, kommunalförbund, kommunförbund eller kommunalt företag (KAP-KL, AKAP-KL, PA-KFS 09)
    Valcentralen
    Pensionsvalet