Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Begränsad nytta med robotrådgivare

| press

Robotrådgivarnas investeringsförslag är mer eller mindre standardiserade och inte särskilt anpassade efter en enskild persons behov och situation. Det finns risk för att ett sparande på lång sikt får för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling, visar en granskning som Pensionsmyndigheten har gjort. För ett långsiktigt pensionssparande är det för de flesta istället både enklare och billigare att själv placera i en global aktieindexfond med låg avgift, än att använda en robotrådgivare.

Allt fler aktörer, exempelvis banker, erbjuder idag olika former av automatiserad digital rådgivning kring sparande i fonder och aktier. Det brukar kallas för robotrådgivning. Pensionsmyndighetens undersökning visar att drygt en halv miljon personer använder eller har använt robotrådgivning och att ytterligare närmare 800 000 personer kan tänka sig att använda en robotrådgivare. Hälften av dem som använder eller har använt en robotrådgivare har gjort det för att spara till pensionen.

– Robotrådgivarna kan visserligen hjälpa sparare att begränsa sina val hur de ska placera sina pengar och sprida riskerna. Det kan vara till nytta när pensioneringen närmar sig då det är lämpligt att minska risken i sitt sparande, men i ett långsiktigt pensionssparande, är det för de flesta både enklare och billigare att själv placera sina pengar i en global aktieindexfond med en maximal avgift på 0,20 procent, säger Ann-Christin Meyerhöffer som är marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Avgiften har stor betydelse

Robotrådgivare kostar pengar att använda. Vanligtvis tas en kostnad för att använda robotrådgivaren. Sedan tillkommer oftast avgifter för de fonder som sparpengarna placeras i. Även andra kostnader som till exempel courtage och växlingskostnader kan förekomma. Pensionsmyndighetens undersökning visar att tre av fyra, som använder eller har använt en robotrådgivare, inte vet vad de betalar för roboten. Två av tre vet inte vad de betalar i förvaltningsavgift för de fonder som roboten rekommenderat dem att placera sina pengar i.

– Avgifterna har en stor betydelse för hur sparandet utvecklas över tid. Det är därför viktigt att kontrollera vilka avgifter som tas ut när man låter robotrådgivaren ge placeringsförslag och förvalta sitt sparkapital, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall.

Robotrådgivning är inte alltid rådgivning

Robotrådgivarna använder inte alltid ordet rådgivning i sin marknadsföring.  Sparare kan ändå uppfatta placeringsförslaget som rådgivning. Men det finns viktiga skillnader. Vid robotrådgivning saknas till exempel möjligheten att ha en dialog kring familjesituation, ekonomisk situation, annat befintligt sparande och vilken risk spararen är beredd att ta.

Robotrådgivaren riskerar att försätta användaren i ett sparande med en risknivå som inte är den optimala för spararen. När det gäller ett sparande på lång sikt kan en sparare lätt hamna i ett sparande med för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling.

Till dig som funderar på robotrådgivning

  • Kontrollera fördelningen mellan aktier och räntebärande papper. Aktiefonder kan med sin högre risk på sikt ge bättre värdeutveckling än räntefonder, men värdet kommer att variera mer under tiden.
  • Kontrollera alla kostnader. Eftersom robotrådgivarnas funktion är begränsad är det enklare och billigare att spara i en global aktieindexfond med maximalt 0,20 procent i avgift.
  • Om möjligt, jämföra den portfölj roboten föreslår med övriga portföljer som roboten har som alternativa portföljer. Detta för att dubbelkolla att den portfölj du blivit föreslagen är den som passar dig bäst.
  • Följa upp vilket mervärde tjänsten ger dig och hur det mervärdet förhåller sig till kostnaden för tjänsten.

Fakta robotrådgivning

Robotrådgivning är en vanligt förekommande benämning på automatiserad digital rådgivning. En programmerad kod styr vilka placeringsförslag en sparare ska få beroende på hur spararen svarar på några inledande frågor i tjänsten. Robotrådgivarna kallas också ofta fondrobot, aktierobot, sparrobot eller pensionsrobot.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes 3 – 11 november 2021 på Pensionsmyndighetens initiativ via Demoskop och inom ramen för Norstats webbpanel med ett riksrepresentativt urval av 18 år och äldre. Totalt gjordes 1 005 intervjuer.

Rapporten Vägledning om robotrådgivare (pdf)

För journalister, ytterligare information

Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00