– Pensionsmyndigheten tar inte ställning för eller emot en avgiftshöjning. Rapportens beräkningsalternativ är framtagna för att belysa olika effekter av en avgiftshöjning. Om lagstiftaren vill höja avgiften så finns det många olika sätt att göra det på och alla innehåller betydande politiska och samhällsekonomiska överväganden, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.
För det fall lagstiftaren vill höja avgifterna till det allmänna pensionssystemet så anser Pensionsmyndigheten att det bästa sättet att göra det är att ta bort den allmänna pensionsavgiften och då slopa skattereduktionen för denna avgift. Det skulle göra det lättare att förstå pensionssystemet och den annorlunda ordningen med en avgift som det ges skattereduktion för skulle försvinna.
Ett av dessa överväganden är om avgiftshöjningen också ska leda till att nuvarande pensioner och redan intjänade inkomstpensionsrätter ska höjas eller inte. Pensionsmyndigheten har räknat på båda alternativen.
Några slutsatser från rapporten
- Beräkningsantagandena i rapporten innebär att inkomstindex och därmed inkomstpensionen ökar med 6,6 procent, om inte effekten tas bort av lagstiftaren.
- Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ökar överskottet inom inkomstpensionen med ca 5 procentenheter (givet oförändrad fördelning av avgiften till inkomstpension respektive premiepension).
- Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ger det 5,3 procent eller cirka 1 000 kronor högre disponibel pension för framtida pensionärer födda 2000. För äldre årskullar är effekten mindre.
- För det fall avgiftshöjningen sker på det sätt som antagits i rapporten kommer staten stå för finansieringen genom minskade skatteintäkter på 21 miljarder kronor år 2022.
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00
