Fler lever längre med lägre pension om inte pensionsåldern ökar i Sverige | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Fler lever längre med lägre pension om inte pensionsåldern ökar i Sverige

| press

Samtidigt som den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar, så ökar också gapet mellan önskad och faktiskt utveckling av pensionsåldern i Sverige. Det gör att nivåerna i allmänna pensionssystemet successivt minskar, visar siffror inför dagens seminarium och politiska debatt i Almedalen om pensionsålder.

Under rubriken ”Pensionsålder – hur länge lever vi och hur länge ska vi jobba?” ordnar SCB och Pensionsmyndigheten i Almedalen i dag ett seminarium med en debattpanel bestående av bland andra statssekreterare Therese Svanström Andersson (S) och Moderaternas ekonomiskpolitisk talesperson Ulf Kristersson.

SCBS senaste befolkningsprognos som kom i maj visar att av de som föds i Sverige i år kommer hälften att leva tills de blir 93 år.

– Den ökning av medellivslängden vi ser idag, och i framtiden, beror framförallt på en minskad dödlighet bland de äldre. Det medför att det blir allt fler äldre i Sverige. I dag är var femte person i Sverige över 65 år, år 2060 beräknas var fjärde invånare vara över 65 år, säger Lena Lundkvist, befolkningsstatistiker på SCB.

När den genomsnittliga livslängden i Sverige ökar behöver därför en person född 1970 arbeta till 68 år och 4 månader, för att få en pension som motsvarar vad pensionen hade blivit vid 65 års ålder om medellivslängden varit oförändrad.

– Pensionsnivåerna anpassar sig till livslängdsutvecklingen men trots att vi lever längre så väntar vi inte med att börja ta ut allmänna pensionen senare utan i stället något tidigare, vilket gör att med att den allmänna pensionen successivt blir lägre, hittills har detta dock kompenserats av högre tjänstepensioner säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Skillnaden ökar mellan den genomsnittliga åldern då vi börjar ta ut pension och den så kallade alternativa pensionsåldern, som gör att nivån på den allmänna pensionen blir samma. För en person född 1935 var ”gapet” endast fem månader, för årskullen född 1949 har gapet vuxit till ett år och tio månader och innebär att vi lever längre med lägre allmän pension.

Gapet pension

– Ska åldern när vi börjar ta ut pension öka måste 61- och 65-årsgränserna höjas, tidpunkterna då vi tidigast kan börja ta ut allmän pension respektive då personer med sjuk- och x  automatiskt pensioneras, säger Ole Settergren.

Seminarium: Pensionsålder – hur länge lever vi och hur länge ska vi jobba?

Arrangör: Pensionsmyndigheten och SCB
Dag: onsdag den 1 juli
Tid: 13:30–14:30
Plats: Kronstallgränd 4, Nowas trädgård

Medverkande: Ole Settergren, analyschef, Pensionsmyndigheten; Lena Lundkvist, befolkningsstatistiker, SCB; Monica Petersson, pensionsexpert, Pensionsmyndigheten; Ulf Kristersson (M), ekonomiskpolitisk talesperson, Moderaterna; Therese Svanström Andersson (S), statssekreterare, Socialdepartementet; Carina Lindfelt, avdelningschef och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor, Svenskt Näringsliv; Renée Andersson, policyansvarig allmän pension och avtalspension, LO.

SCBs befolkningsprognos