Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Medelpensioneringsåldern stiger

| press

Medelpensioneringsåldern steg 2020 till 65 år. Det är en ökning med cirka fem månader sedan 2019. Förklaringar till den relativt stora ökningen är höjd åldersgräns för tidigast uttag av allmän pension och höjd ”LAS-ålder” från 67 till 68. 

Den beräknade medelpensioneringsåldern för 2020 har ökat till 65,0 år. Det är en relativt stor ökning på 0,4 år eller cirka fem månader. Medelpensioneringsåldern är ett mått som speglar genomsnittlig uttagsålder för den allmänna pensionen och har legat mellan 64,4 år och 64,6 år sedan 2011.

– Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Förklaringar till den ökade medelpensioneringsåldern under 2020 är att den lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension höjdes 2020 från 61 år till 62 år. De som direkt påverkades av den höjda åldersgränsen är födda år 1959. Dessutom höjdes den så kallade LAS-åldern från 67 till 68 år för de flesta kollektivavtalsområden.

Medelpensioneringsåldern för allmän pension är nu tillbaka på 2004 års nivå efter en långvarig, svagt nedåtgående trend. Under det första kvartalet 2021 är medelpensioneringsåldern per månad högre än föregående år, så det verkar som att åldern fortsätter stiga. 

Små skillnader mellan könen

Skillnaderna i medelpensioneringsålder mellan könen är små: 64,9 år för kvinnor och 65,0 år för män.

Ökande spridning av pensionsålder

Spridningen i när personer går i pension har ökat över tid. Ur årskullen född 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder och för varje yngre årskull har denna andel minskat. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent.

Andelen som tar ut pension vid åldern 67 har stigit från 2,3 till 6,0 procent under perioden 2004 - 2019. Denna trend bröts dock år 2020 då andelen sjönk till 5,1 procent. Detta är eventuellt en effekt av att den så kallade LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år och att färre därmed fick sina tjänster avslutade vid 67 års ålder. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

– En förklaring till varför fler i de yngre generationerna tar ut pensionen i högre åldrar kan vara att de vill ha en högre inkomstgrundad pension. En annan eller bidragande förklaring är att det är skattemässigt gynnsamt att fortsätta arbeta efter 65 års ålder, vilket kan leda till att fler väntar med att ta ut den allmänna pensionen, säger Erik Granseth.

Tänk igenom ett eventuellt beslut om att ta ut pension på kort tid

Allt fler tar också ut pensionen tidigare. Det kan bero på att fler värderar sin fritid högre än vad äldre generationer gjort. Det kan också ha en delförklaring i att fler sett en möjlighet att kompensera den lägre pensionen som följer av ett tidigare uttag med att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat på fem eller tio år.

– Man bör förstå konsekvenserna av sitt beslut om uttagstiden. Annars finns det en uppenbar risk för besvikelse när utbetalningarna av tjänstepensionen har löpt ut, säger Monica Zettervall, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten. 

I vissa fall sker tidiga uttag för att investera pensionen. Pensionsmyndighetens bedömning är att tidigt uttag av pension i syfte att investera den uttagna pensionen är ekonomiskt skadligt för personer som lever till minst genomsnittlig livslängd.

Rapporten Medelpensioneringsålder 2020

Mer information för journalister

Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00