Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har på regeringens uppdrag kartlagt hanteringen av ansökningar om underhållsstöd och efterlevandestöd för nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas eller är avlidna. I den rapport som myndigheterna lämnar till regeringen idag ingår utöver kartläggningen också vissa förslag på åtgärder.
– Vi har i kartläggningen uppmärksammat att det finns vissa skillnader mellan regelverken för dessa bägge förmåner. Inom ett par områden ser vi dessutom att det skulle vara bra med en översyn och vissa justeringar, säger Kent Larsson, utvecklingschef på Pensionsmyndigheten.
Myndigheternas förslag syftar bland annat till ökad kvalitet i prövningen samt att undvika en situation där det finns skillnader mellan dessa förmåner som skulle kunna vara incitament till att lämna felaktiga uppgifter. En av de föreslagna åtgärderna är att anpassa beloppen för underhållstöd och efterlevandestöd så att de blir lika stora. Ett ytterligare förslag är att efterlevandestöd liksom underhållsstöd idag inte får betalas ut för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
Vidare anser Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att det bör övervägas om en särskild stödform inom etableringslagstiftningen liknande underhållsstöd och efterlevandestöd kan införas.
– Många barn som invandrar till Sverige och ansöker om någon av de befintliga förmånerna kommer från länder som har drabbats av krig eller svältkatastrofer och som därför saknar fungerande statsförvaltning. Det är i många fall svårt för inblandade myndigheter att utreda släktskap, föräldraskap och dödsfall i dessa fall vilket medför att barnens uppgifter i många fall läggs till grund för bedömningen, säger Tzafrir Elkin, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Myndigheterna föreslår även att efterlevandestöd inte ska betalas ut om barnet bor i familjehem, stödboende eller hem för vård och boende (HVB-hem) denna reglering finns idag för underhållstöd. Myndigheterna anser dock att rätt till underhållsstöd eller efterlevandestöd kan finnas om barnet inte längre vårdas i familjehem, stödboende eller HVB-hem, eller om vårdnadshavaren inte längre är aktuell inom etableringslagstiftningen.
När det gått en längre tid från barnets ankomst till Sverige kan utredningssituationen vara annorlunda än innan. Detta då den tidigare oklara familjesituationen kan ha klarnat, exempelvis genom att den försvunna föräldern har invandrat till Sverige, gett sig till känna för familjen från hemlandet eller så kan situationen i hemlandet ha förändrats så att det därmed går att få släktskap, föräldraskap eller dödsfall bekräftade från hemlandet.
Bakgrund
Nyanlända barn som kommit till Sverige ensamma eller med endast en förälder får ofta underhållsstöd eller efterlevandestöd. Underhållsstöd är en statlig förmån till barn vars föräldrar inte bor tillsammans och som administreras av Försäkringskassan. Barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna kan få efterlevandestöd som administreras av Pensionsmyndigheten.
Ibland är det oklart om föräldrar till nyanlända barn är avlidna eller av annan anledning inte är med barnet. Om föräldern bedöms vara saknad kan barnet få underhållsstöd och om föräldern bedöms vara avliden kan barnet få efterlevandestöd. Om barnet inte har rätt till någon av dessa ersättningar är det kommunen där barnet bor som ansvarar för barnets försörjning.
För vidare information
Kent Larsson, utvecklingschef Pensionsmyndigheten, 072-210 22 14
Jimmy Larsson-Hagberg, pressekreterare Pensionsmyndigheten, 072-210 22 87
Tzafrir Elkin, verksamhetsutvecklare Försäkringskassan, 010-116 10 22
Makan Afshinnejad, pressekreterare Försäkringskassan, 072-581 75 20
