Ny rapport: Finns både fördelar och risker med flexpension | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Ny rapport: Finns både fördelar och risker med flexpension

| press

En analys av de fyra största avtalsområdena visar att det finns både fördelar och problem med så kallade flexpensionslösningar. Detta gäller såväl enskilda individer som för pensionssystemet i stort. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport. 

Flexpension var en av de största frågorna i förra årets avtalsförhandlingar. För arbetstagaren medför flexpension en förstärkt tjänstepension och ökade ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid inför pensionen. 

Flexpensionen är en förstärkning av den övriga tjänstepensionen i syfte att bibehålla nivån i pensionen vid en längre livslängd. Det möjliggör ekonomiskt ett tidigare pensionsinträde än vad arbetstagaren annars hade valt. Den aspekten av flexpensionen kan vara problematiskt för såväl den enskilde som för samhällsekonomin. 

– Flexpensionen och en ökning av tjänstepensionen är i sig positivt. Det är bra att den som behöver gå tidigare ges möjlighet till det. Det finns dock en risk att flexpensionen används utan att arbetsmiljö och normer förbättras och istället som ett sätt att lättare bli av med äldre arbetskraft. Risken ökar också att fler lockas till att lämna arbetslivet i förtid utan att de egentligen vill eller behöver, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Ett tidigt uttag av flexpensionen kommer alltid leda till en lägre utbetald total tjänstepension per månad. Om flexpensionen, och den medföljande nedtrappningen i arbetstid, samtidigt leder till ett ökat arbetsutbud längre upp i åldrarna kommer däremot den allmänna pensionen bli högre än vad den annars hade varit. I slutändan kan det bli stor skillnad i pensionsutfall för den enskilde beroende på hur flexpensionen används.

– Det är sannolikt att de som främst kommer utnyttja flexibiliteten för att fortsätta arbeta är de som redan idag arbetar längre upp i åldrarna. Vid ett sådant scenario kommer vi se en större spridning i pensionerna framöver, fortsätter Erik Ferm.

Effekter i motsatt riktning 

Vad gäller effekten på arbetslivets längd är Pensionsmyndighetens bedömning att de två delarna i flexpensionen går i motsatt riktning: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder. 

Införandet av flexpensionslösningar aktualiserar pensionssystemets mest centrala avvägningsproblem - avvägningen mellan avsättning, nivå och pensionsålder, och vem som ska göra den avvägningen.

– Nuvarande ordning innebär att lagstiftaren och arbetsmarknadens parter förfogar över frågan och svaren var för sig. Här bör lagstiftaren vara medveten om att de nya tjänstepensionsavsättningarna som förhandlats fram på arbetsmarknaden kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv. Genom att inte komma i mål med den sedan länge utredda höjningen av pensionsåldern har denna problematik förstärkts, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef och fortsätter: 

– Pensionsmyndigheten är vidare kritisk till introduktionen av ett nytt begrepp utan saklig innebörd – flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp. Det krånglar till det för pensionssparare och pensionärer, avslutar Ole Settergren.

För vidare information

Ole Settergren, analyschef, 0730-22 20 50
Erik Ferm, analytiker, 072-210 25 66
Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
Pressjour, kvällar och helger: 010-454 30 00