Tre rapporter: faktisk pensionsålder, nya pensioners storlek och befintliga pensioners utveckling | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Tre rapporter: faktisk pensionsålder, nya pensioners storlek och befintliga pensioners utveckling

| press

Pensionsmyndigheten har publicerat tre rapporter som svarar på regleringsbrevet 2019. I rapporterna levereras uppdaterade statistikuppgifter om pensionerings- och utträdesålder, livsinkomstprofiler och kompensationsgrader samt pensionsinkomsten för fyra typfall.

Medelpensioneringsåldern har varit i stort oförändrad sedan 2011, knappt 65 år, men det är många fler som tar ut pension före liksom efter 65 årsdagen. Därmed ökar spridningen av pensionsåldern medan medelvärdet är i stort oförändrat. Utträdesåldern ur arbetskraften och pensionsintjänande ökar något. Samtidigt ökar antalet år med intjäning av pensionsrätter för både inrikes och utrikes födda som påbörjade sitt uttag av inkomstpension under året. Att antal år ökar beror av kvinnor har fler år med intjänande till pensionssystemet. Det visar en rapport om medelpensioneringsålder och utträdesålder.

– Pensionering vid 65 blir allt mer ovanligt. I årskullen födda 1938 var det nästan åtta av tio som tog ut sin pension vid 65. Men bland de som är födda 1953 tar drygt fyra av tio ut pension vid 65, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Inträdesåldern konstant sedan mitten av 1990-talet

Rapporten visar också att Sverige, mätt på visst sätt, har en lägre inträdesålder och högre antal år i yrkeslivet jämfört med EU-genomsnittet.

– Det finns flera olika sätt att mäta inträdesålder och som också ger klart olika resultat. Det mått vi tagit fram kan liksom alla andra kritiseras, men de olika mått vi studerat är entydiga vad gäller utvecklingen, även om nivån för inträdesåldern skiljer sig år. Efter krisen under 90-talet så har inträdesåldern varit tämligen konstant. Det talar emot den allmänna debattens beskrivning av att ungdomar i Sverige börjar arbeta allt senare, säger Ole Settergren.

Tabell med utträdesålder mätt med olika metoder

Typfall: fyra ensamstående pensionärers inkomst 

Ett annat regleringsbrevsuppdrag är att ta fram fyra ensamstående typfalls pensionsinkomst för åren 2010-2023. De fyra ensamstående pensionärerna är en pensionär med enbart garantipension, en genomsnittlig kvinnlig respektive manlig pensionär och en pensionär med relativt hög allmän pension. Garantipensionären och den genomsnittliga kvinnliga pensionären har under åren 2010 till 2019 haft en högre ökning av sin inkomst än den genomsnittliga manliga pensionären, bland annat till följd av ökade bostadstillägg och stärkt grundavdrag för äldre med låga inkomster.

Garantipensionären och den genomsnittliga kvinnliga pensionären har under åren 2010 till 2019 haft en högre ökning av sin inkomst än den genomsnittliga manliga pensionären, bland annat till följd av ökade bostadstillägg. Med nuvarande regler för garantipension, bostadstillägg och skatter beräknas garantipensionären och den kvinnliga pensionären få en minskad disponibel inkomst 2019-2023 med cirka 300 kr/månad. Den manliga pensionären beräknas få en ökad inkomst med cirka 100 kr per månad under samma period, vilket också är samma som höginkomsttagarpensionären beräknas få.

Regeringsuppdrag om livsinkomstprofiler

För tredje året i rad redovisar vi livsinkomstprofiler samt verkliga kompensationsgrader till regeringen. I årets rapport delas personer som fyllde 65 år under 2017 in i tre grupper: låg, medel och hög inkomst. Rapporten visar sig att kompensationsgraderna är högre i verkligheten än de kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten använder till standardtypfallet. Alla tre grupper har högre kompensationsgrad än standardtypfallet, med kompensationsgrader på mellan 83 och 90 procent för de olika grupperna.

– Skälet till den högre kompensationsgraden jämfört med standardtypfallet är att inkomsterna minskar åren inför pensioneringen vilket inte antas för standardtypfallet. Dessutom tar många ut tjänstepension tidsbestämt och inte livsvarigt som i standardtypfallet, säger Ole Settergren.

Mått År i genomsnitt (föregående år) Förklaring
Medelpensioneringsålder 
64,6 (64,6)
Påbörjar uttag av allmän pension
Utträdesålder ur arbetskraften
64,1 (64,0)
Lämnar arbetskraften
Utträdesålder ur lönearbete
62,7 (62,9)
Lönearbete upphör
Utträdesålder ur pensionsintjänande
66,5 (66,4)
Upphör tjäna in pensionsrätter
Inträdesålder i arbetskraften
22,4 (22,5)
Börjar delta i arbetskraften
Inträdesålder i lönearbete
26,4 (26,2)
Påbörjar lönearbete
Inträdesålder i pensionsintjänande
20,2 (20,3)
Börjar tjäna in pensionsrätter
Antal år med pensionsrätt, inrikes födda
42,0 (41,8)
Antal år med intjänande till inkomstgrundad pension för inrikes födda som påbörjade uttag av inkomstpension under året
Antal år med pensionsrätt, utrikes födda
24,8 (24,6)
Antal år med intjänande till inkomstgrundad pension för utrikes födda som påbörjade uttag av inkomstpension under året