Allmän pension - frågor och svar | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Allmän pension - frågor och svar

Vi har samlat de vanligaste frågorna kring allmän pension. Kontakta oss om du har frågor som du inte får svar på.

Hur stor del av den totala pensionen är inkomstpension?

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) före skatt till allmän pension. Av den pensionsgrundande inkomsten går 16 procent till inkomstpension. 

Har du haft låg eller ingen inkomst alls finns det ett grundskydd som kallas garantipension.

Dessutom får de flesta pension via avtal mellan sin arbetsgivare och sin fackförening. Sådan pension kallas tjänste- eller avtalspension.

En del har även ett privat pensionssparande i en bank eller hos ett försäkringsbolag.

Hur stor del av den totala pensionen är premiepension?

Varje år avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) före skatt till allmän pension. Av den pensionsgrundande inkomsten går 2,5 procent till premiepension.

Har du haft låg eller ingen inkomst alls finns det ett grundskydd som kallas garantipension.

Dessutom får de flesta pension via avtal mellan sin arbetsgivare och sin fackförening. Sådan pension kallas tjänste- eller avtalspension.

En del har även ett privat pensionssparande i en bank eller hos ett försäkringsbolag.

Vad består den allmänna pensionen av om jag är född efter 1938?

För dig som är född 1938 och senare kan den allmänna pensionen bestå av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension. Du som är född under perioden 1938-53 får dessutom tilläggspension.

Mer om allmän pension

Vad händer med mina premiepensionspengar om jag dör?

När du dör fördelas dina återstående premiepensionsmedel på övriga pensionssparare och pensionärer, så kallade arvsvinster. De tillfaller alltså inte dina arvingar.

Du kan dock teckna ett efterlevandeskydd i samband med att du ansöker om att börja ta ut premiepension. Efterlevandeskyddet gäller för maka/make, registrerad partner eller sambo som du har eller har haft barn med, eller varit gift med. Pensionen betalas då ut så länge någon av er lever.

Om du tecknar efterlevandeskydd blir den månatliga pensionen lägre, eftersom den kan komma att betalas ut även efter din död. Undantag när efterlevandeskydd kan tecknas senare.

Du kan ansöka om efterlevandeskydd senare om du gifter dig, registrerar partnerskap eller inleder ett samboförhållande med någon som du har eller har haft barn med.

Du måste då teckna skyddet inom tre månader från det att äktenskapet, partnerskapet eller samboförhållandet inleddes. Men skyddet börjar gälla först ett år efter att vi har fått din ansökan.

Du får inte teckna skyddet senare om du var gift, registrerad partner eller sambo med samma person som du var när du första gången ansökte om att ta ut premiepension.

Hur påverkar balanseringen ("bromsen") den alternativa pensionsåldern?

Bromsen påverkar inte den alternativa pensionsåldern, dock medför balanseringen - när den är aktiv - att inkomstpensionen blir lägre.

Mer om balanseringen i systemet

De demografiska utmaningar som andra länder kämpar med har vi redan tagit hänsyn till i vårt pensionssystem. Andra länder försöker höja den normala pensionsåldern, medan vi i Sverige istället har avskaffat en fast pensionsålder och automatiskt anpassar pensionens storlek till den ökande livslängden. Individen får själv anpassa sin pensionsålder till de ändrade förhållandena eller acceptera en lägre pension.

Våra pensioner anpassas efter hur ekonomin i Sverige utvecklas. Befolkningsutvecklingen eller utvecklingen av ekonomin kommer inte att påverka pensionssystemet eller statsbudgeten på samma sätt som i andra länder. I stället är det pensionärer och pensionssparare som kommer att påverkas, vid en dålig utveckling sjunker pensionerna, vid en positiv utveckling ökar pensionerna.

Vad är tilläggspension för mig som är född under perioden 1938-1953?

Tilläggspensionen är en del av den allmänna pensionen. Den ersätter ATP som fanns i det gamla pensionssystemet.

Den är en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionspoäng du fått under de år du har arbetat. Ju fler och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension.

Mer om tilläggspension

Vid vilken ålder är det vanligast att man går i pension?

Fortfarande är 65 år den vanligaste uttagstidpunkten, men ett växande antal tar ut sin pension vid en annan tidpunkt. Fler går i pension senare, men ännu fler tar ut sin pension före 65 år. Av dessa är det dock många som fortsätter att arbeta och kombinerar inkomst av pension och arbete.

Vad är en alternativ pensionsålder?

En alternativ pensionsålder för varje årskull beskriver hur mycket längre vi behöver arbeta på grund av den stigande medellivslängden, om vi vill ha lika stor pension, mätt som andel av slutlönen, jämfört med pensionen vid en oförändrad medellivslängd.

Alla som är yngre än 65 år och som inte gått i pension kommer i det orange kuvertet att få en alternativ pensionsålder.

Mer om pensionsålderns betydelse

Vilken pension får jag ta med mig när jag flyttar utomlands?

Oavsett var i världen man bosätter sig har man rätt att få ut den del av pensionen som man själv tjänat in till, tidigast från den månad du fyller 61. Garantipensionen, som är ett skattefinansierat grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet, kan man däremot normalt inte ta med sig om man flyttar utanför EU.

Den allmänna pensionen består av två delar, dels inkomst- premie- och tilläggspension, som man tjänat in genom arbete under livet och som man själv har betalat avgifter för, dels (för vissa) garantipension som staten betalar ut.