Blogg: Är invandring bra eller dåligt för pensionerna? | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Porträtt
Signatur

Är invandring bra eller dåligt för pensionerna?

| blogg

Jag har läst ett antal insändar- och debattsidor där invandrare och det svenska pensionssystemet diskuteras. Här kommer ett annat perspektiv, invandring är viktigt för framtidens pensioner och pensionssystem.

Jag tänker inte berätta i detalj alla delar som kan påverka pensionerna i framtiden, men det finns något som kallas balanstal. Det är ett mått på hur pensionssystemet mår finansiellt, det vill säga, hur mycket tillgångar finns i systemet och hur mycket skulder. Tillgångarna består till största del av pengar som kommer in till pensionen när människor jobbar och betalar skatt, och skulderna är alla pensioner som ska betalas ut.

Vi som jobbar idag betalar pensionen till dagens pensionärer och de som är unga idag kommer att betala för våra pensioner. Man brukar säga att det är en ”överenskommelse mellan generationerna”.

Förenklat kan man säga att ju fler som jobbar och betalar skatt i Sverige desto bättre för pensionerna och pensionssystemet.

Enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har antalet äldre ökat. Livslängden har ökat och kommer att fortsätta öka vilket gör att vi blir fler äldre. År 2014 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre, år 2060 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre. År 2014 var barn och unga i åldern 0–19 år 23 procent av befolkningen. Denna andel förväntas i framtiden vara på samma nivå. Trots att antalet personer i de mest yrkesverksamma åldrarna 20−64 år ökar så minskar deras totala andel av befolkningen.

Det innebär att de som arbetar ska försörja fler som inte är yrkesverksamma. Man brukar prata om en försörjningsbörda. Att räkna ut försörjningsbördan handlar om att beskriva hur de som är mellan 20-64 år, och jobbar, delar på försörjningen för unga och äldre. Om fler mellan 20 och 64 år jobbar så kommer försörjningsbördan inte att öka så mycket. Då blir det fler som delar på försörjningen för de som inte jobbar.

Om vi inte får något större tillskott till den grupp som arbetar, till exempel genom invandring, kommer försörjningsbördan att öka. Varje arbetande ska försörja fler pensionärer eftersom vi blir allt äldre och det inte föds tillräckligt många barn.

Det kan också tillägas att det är ”billig” arbetskraft vi får från de som invandrar mitt i livet, eftersom vi inte har behövt betala för dagis, skola och utbildning, en stor del kan gå direkt in i arbetskraften.

Vi har idag ett stabilt pensionssystem som inte tillåter att skulderna blir större än tillgångarna, men om vi vill behålla en bra nivå på pensionerna och om överenskommelsen mellan generationerna ska kunna fungera även framåt behöver vi en större befolkning som arbetar. En möjlig lösning på problemet är invandring. Ur den aspekten är invandring positivt för pensionssystemet.

Framtida antaganden från SCB

  • Befolkningen antas öka med drygt 3 miljoner från 9,7 miljoner år 2014 till 12,9 miljoner år 2060.
  • Kvinnor får i genomsnitt 1,88 barn år 2014, på sikt antas det öka något och långsiktigt ligga på 1,89.
  • År 2014 var medellivslängden vid födelsen 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Fram till år 2060 beräknas den öka till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män. Det är en ökning med 5 år för kvinnor och med drygt 6 år för män.
  • I början av prognosperioden (2014) förväntas över 100 000 fler personer invandra än utvandra från Sverige. Nettomigrationen förväntas sedan bli lägre på sikt och vara drygt 21 000 runt år 2060.
  • Varje år under hela prognosperioden (2015-2060) beräknas att fler föds än avlider och att det kommer att vara fler invandrare än utvandrare. Fram till år 2045 har nettomigrationen störst betydelse för folkökningen och efter 2045 har den naturliga folkökningen (födda minus döda) större betydelse än migrationen för folkökningen.