Hur mycket av din slutlön kan du räkna med att få ut i pension? | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Driftmeddelande systemunderhåll

16 november klockan 15.00 till 18 november klockan 15.00 har vi ett systemunderhåll. Under den tiden kan du inte logga in på Mina sidor. Vi ber om överseende med detta.

Porträtt
Signatur

Gästblogg

Erik Ferm

Analytiker

Hur mycket av din slutlön kan du räkna med att få ut i pension?

| gästblogg

Den senaste tiden har det uppmärksammats att de så kallade kompensationsgraderna, som är ett mått på hur din pension förhåller sig till den inkomst du har åren innan du går i pension, sjunker. Den verkar också bli lägre för varje generation som går i pension. Men är det verkligen så och hur kan du själv påverka hur mycket du får i pension?

Att använda måttet kompensationsgrad gör det lite lättare att redan innan pensionen få en bild av hur den egna inkomsten kommer att påverkas när man blir pensionär. Måttet används också av oss på Pensionsmyndigheten, av regeringen och pensionsbranschen för att följa hur pensionerna utvecklas över tid.

Bland annat lämnade vi en rapport till regeringen i maj 2018 (se nedan) som visade på tre olika gruppers kompensationsgrader baserat på deras faktiska årsinkomster från 1960 fram till att de gick i pension. Rapporten visade att pensionen i förhållande till inkomsten åren innan pension har varit ganska oförändrad under den undersökta tidsperioden (2012-2016).

Rapporten visade även att det finns skillnader mellan den faktiskt utbetalda pensionen och den skattade pensionen per månad. Skillnaderna kan förklaras av att många väljer att ta ut sin tjänstepension på kortare tid, till exempel under 5 till 10 år, och därför får en tillfälligt högre pension och därför också en tillfälligt högre kompensationsgrad. Men det säger egentligen ingenting om kompensationsgraden är tillräcklig för hela livet som pensionär eller inte. Det kanske till och med är direkt missvisande.

Födda på 1950-talet beräknas få drygt 66 procent av sin slutlön i pension. Samma grupp födda på 1980-talet kan istället förvänta sig att få 55 procent om de går i pension vid 65 års ålder.

MinPension presenterade även de under våren en rapport om kompensationsgrader baserat på information från de personer som gjort en pensionsprognos under 2017. Den visade att kompensationsgraden för den allmänna pensionen minskar för varje årskull. De privatanställda tjänstemannen födda på 1950-talet beräknas få drygt 66 procent av sin slutlön i pension. Samma grupp födda på 1980-talet kan istället förvänta sig att få 55 procent i av sin slutlön,  om de går i pension vid samma ålder.

Män får ut mer av sin slutlön i pension  

I båda undersökningarna är skillnaden mellan könen tydlig. Männens kompensationsgrad är generellt högre än kvinnornas. Det innebär att den skillnad i inkomst som finns under arbetslivet förstärks vid pensionen, vilket även visats i tidigare studier. En förklaring är att män i genomsnitt har högre inkomster än kvinnor och att avsättningen till tjänstepensionen vid inkomster över 39 063 kronor per månad (2018) är högre än vad avsättningen till den allmänna pensionen och tjänstepensionen är tillsammans vid inkomster under samma gräns. Det gör att pensionssparandet som andelen av lönen inte är konstant utan istället ökar vid en högre lön.

Blir pensionerna verkligen lägre för varje generation?

Det korta svaret på frågan ovan är "nja". Det tidigare pensionssystemet (ATP) gav ungefär 60 procent av slutlönen i allmän pension om man började ta ut den vid 65 års ålder, och en tjänstepension gav ytterligare 10 procent. Tanken med det nya allmänna pensionssystemet var att samma kompensationsgrad vid 65 års ålder skulle kunna behållas så länge befolkningens genomsnittliga livslängd var oförändrad. Bland de som gick i pension 1995 var den förväntade livslängden 82 år och fyra månader. Bland de som gick i pension 2015 var den förväntade livslängden 85 år och en månad, alltså nästan tre år mer med pensionsutbetalningar.

Att kompensationsgraderna för den allmänna pensionen sjunker vid 65 års ålder beror alltså på att vi lever allt längre. Pensionspengarna, det samlade pensionskapitalet, har inte minskat – och vi får inte mindre utbetald pension än tidigare generationer - men pengarna måste helt enkelt betalas ut under fler år på grund av att fler av oss lever längre.

Tabell över kompensationsgrader vid 65 års ålder *

Födelseår  Allmän pension Tjänstepension (privatanställd arbetare) Total kompensations- grad  Antal år som pensionär 
1930  61,7 %  7,9 %  69,6 %  17 år och 4 månader 
1950  48,2 %  8,8 %  57 %  20 år och 1 månad 
1970  47,5 %  14 %  61,5 %  22 år och 5 månader 
1990  44,5 %  13,9 %  58,4 %  24 år och 4 månader 

Hur länge behöver du jobba för att få ut samma pension?

Ett sätt att påverka pensionens storlek är att jobba längre. Genom att till exempel jobba ett år längre tjänar du både in mer pengar till din pension samtidigt som dina pensionspengarna behöver räcka ett år mindre. Med en pensionsålder som gör att du får 60 procent av din slutlön i allmän pensionen, i likhet med hur det var för de som fyllde 65 år 1995, så skulle du istället behöva arbeta till en ålder enligt tabellen nedan. Tabellen visar den så kallade alternativa pensionsåldern som ger samma kompensationsgrad för den allmänna pensionen som de fick som gick i pension 1995. Som du kan se ökar dock kompensationsgraden totalt eftersom även tjänstepensionerna ökar. Eftersom den alternativa pensionsåldern är beräknad utifrån prognoser och antaganden skall åldern inte övertolkas som en absolut sanning utan mer som en fingervisning på i vilken utsträckning pensionsåldern och livslängden kan förväntas öka.

Tabell över pensionsåldrar vid konstant kompensationsgrad för den allmänna pensionen runt 60 procent *

Födelseår  Alternativ pensionsålder  Kompensations-grad  tjänstepension  Total kompensations-grad Genomsnittligt antal år som pensionär
1930  65 år  7,9 %  69,6 %  17 år och 4 månader 
1950  67 år och 2 månader  9,6 %  66,8 %  18 år 
1970  69 år  17,4 %  76,2 %  18 år och 5 månader 
1990  70 år och 6 månader  18,6 %  76,8 %  18 år och 10 månader 

Jobba längre eller spara mer?

Alternativet till att vi går senare i pension är att vi sparar mer till pensionerna. Det kan ske i form av ett privat sparande eller löneväxling, att arbetsmarknadens parter ökar sparandet till tjänstepensionen och/eller att riksdagen beslutar om ett ökat sparande till den allmänna pensionen.

Många, men långt ifrån alla, har fått mer inbetalt till sin tjänstepension genom att flera avtalsområden både höjt den ”vanliga" tjänstepensionen och infört en extra avsättning, en flexpension.

Något som också är bra att tänka på är att ett sparande till pensionen påverkar kompensationsgraden i dubbel bemärkelse. Om du till exempel inte sparar något privat, och låt säga får 70 procent av din slutlön i pension, betyder det att du måste minska dina utgifter med 30 procent som pensionär. Om du istället tidigare sparat, låt säga, 10 procent av din inkomst till privat pension och får 80 procent av lönen i pension innebär det att du bara måste minska utgifterna med 10 procent som pensionär eftersom du tidigare pensionssparat privat och levt på 90 procent av din inkomst.

Måttet visar inte alltid hela sanningen

Kompensationsgrader är ett ganska trubbigt mått om du vill veta om du kommer att ha samma ekonomiska standard som innan du gick i pension. Om du får en lägre inkomst åren innan du går i pension, till exempel på grund av arbetslöshet eller sjukdom, kan du ofta få en kompensationsgrad långt över 100 procent - men trots det kanske fortfarande ha små ekonomiska marginaler i vardagen.
På samma sätt kan du, om du får en högre inkomst åren innan pensionen få en väldigt låg kompensationsgrad, men ändå ha en jämförelsevis hög inkomst och levnadsstandard.

Många går till exempel ner i inkomst redan åren innan pensioneringen. De som går ner mest i inkomst är höginkomsttagare men inkomsten minskar generellt i alla inkomstgrupper åren innan pensionen tas ut. Det kan bero på frivillig eller ofrivillig deltid liksom arbetslöshet och sjukdom. För de allra flesta som går i pension idag är kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, därför mellan 70 och 80 procent av den inkomst de hade mellan 60 och 64 års ålder, men runt 60 procent av den tidigare högre årsinkomsten de haft. Vilket mått som är mest relevant beror på frågeställningen.

För de allra flesta som går i pension idag är kompensationsgraden mellan 70 och 80 procent av den inkomst de hade mellan 60 och 64 års ålder.

För dig som är på väg att gå i pension i år är det troligt att du jämför pensionen med vad du haft för faktisk inkomst de senaste 5 åren, oavsett om du jobbat heltid eller inte. Det ger en bild av hur din inkomst faktiskt påverkas av att gå i pension. För dig som är i 55-årsåldern eller yngre är det mer relevant att du jämför den beräknade pensionen med den lön du har idag (och utgå från att du har en framtida löneutveckling som följer genomsnittet). För oss som arbetar med pensioner är det bra att följa båda måtten.

Vad kan du göra för att påverka din pension?

  • Logga in och gör en pensionsprognos här på vår webb för att se vad du kan förvänta dig i pension per månad och jämföra det med din inkomst idag.
  • Gå igenom vilka utgifter du har idag och hur du tror att de kommer att förändras när du är pensionär. Du kanske sparar mindre som pensionär och istället använder delar av sparandet till konsumtion? Boendekostnaden kanske förändras? Resorna till och från jobbet byts ut mot andra resor, och så vidare.
  • Fundera på hur länge du kan tänka dig att jobba. Det som kommer att påverka din pension mest av allt är vid vilken ålder du går i pension. Det ger oftast en stor effekt att både skjuta nåt år på uttaget och samtidigt fortsätta att tjäna in pengar till sin pension. Din  skatt blir också lägre från det år du fyller 66 år.
  • Har du möjlighet att spara privat till pensionen? Till ett långsiktigt privat sparande är en global aktieindexfond med låga avgifter en bra rekommendation. Sparformen investeringssparkonto passar bra för ett sådant sparande.
  • Se över avgifterna i fonderna du har inom premiepensionen och tjänstepensionen. Det är ju ett månadssparande du redan har och själv kan påverka här och nu. På sikt får fondavgifterna stor betydelse för din pension.
  • Se över eventuellt efterlevandeskydd du har inom tjänstepensionen. Har familjesituationen förändrats (om du blivit ensamstående eller dina barn är vuxna och självförsörjande) kanske du betalar för ett skydd du inte längre behöver? Du kan öka din tjänstepension med uppåt 10 procent genom att välja bort det!

* Siffrorna i tabellerna är framräknade med Pensionsmyndighetens Typfallsmodell för någon med en arbetsinkomst på 25 000 kronor per månad (uttryckt i 2018 års lönenivå). Kompensationsgraderna är beräknade utifrån en framtida löneutveckling som följer inflationen varje år. Livslängderna enligt SCBs beräkning.