Blogg: Trots höjd skatt - investeringssparkonto (ISK) fortfarande ett bra sparalternativ | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Porträtt
Signatur

Trots höjd skatt - investeringssparkonto (ISK) fortfarande ett bra sparalternativ

| blogg

Förslaget om höjd skatt på investeringssparkonto (ISK) har skapat starka reaktioner i branschen och bland sparare. Här försöker jag beskriva hur förslaget påverkar den som vill använda denna sparform för till exempel ett eget pensionssparande.

Vad är ett investeringssparkonto?

Ett investeringssparkonto (ISK) är en sparform där du kan spara bland annat i aktier och fonder. Sparandet är inte bundet en viss tid, utan du kan sälja fonder och aktier när och hur ofta du vill. Du betalar inte någon skatt de gånger du säljer med vinst, men däremot en årlig skatt (schablonskatt) på värdet av ditt sparande. Schablonskatten tas ut oavsett om värdet på dina aktier/fonder har ökat eller minskat under året. ISK är en sparprodukt som kan användas för både kort- och långsiktigt sparande. Det innebär att sparmålen för dig kan vara allt från buffertsparande till pensionssparande.

ISK var den näst vanligaste formen för fondsparande 2016 med ett totalt sparande på 27 miljarder kronor. Bara premiepensionen med sina 38 miljarder kronor var större. Eftersom många nyligen valt denna sparform, finns det anledning att tro att ISK kommer att vara en populär sparform för en stor del av befolkningen även framöver.

Vad blir skillnaden för den enskilde spararen?

Förenklat kan man säga att du betalar skatt på värde på ditt investeringssparkonto, plus de pengar du har satt in under året. Skatten blir vad statslåneräntan är plus 0,75 procentenheter. Regeringen vill höja skatten så att skatten istället blir vad statslåneräntan är plus 1 procentenhet.

Skillnaden för dig som redan sparar på ett investeringssparkonto, ISK, blir relativt liten med denna förändring. ISK har fortsatt skattefördelar jämfört med många andra sparprodukter, men har också nackdelar i och med att du alltid beskattas även om ditt kapital minskar. Sparandet på ett ISK påverkas av statslåneräntan, och i dagsläget påverkar förändringen i statslåneräntan skatten mer än den höjning som regeringen föreslagit. Pengarna är dock inte på något sätt låsta i sparformen och du kan när som helt flytta över ditt kapital till en annan sparform.

Mitt tidigare budskap gäller fortfarande, ISK är en bra sparform för ett långsiktigt sparande till pension. Vill du välja något enkelt och prismedvetet så kan du välja att spara i globala aktiefonder som kostar max 0,4 procent i fondavgift.

Räkneexempel

Skillnaden i skatt kan tyckas vara liten. Om du  har en miljon på ditt ISK-konto handlar det om 750 kronor mer i skatt om man utgår från den nuvarande statslåneräntan och det nya förslaget från regeringen. För de flesta är det kanske mer intressant att veta hur skatten påverkar ett månadssparande på längre sikt. Exemplet är beräknat i dagens penningvärde och avrundat till hela hundratal. Vi antar  en årlig real avkastning på 4,5 procent och utgår från nuvarande statslåneränta.

Tabellen visar hur mycket det sparade kapitalet efter 30 år påverkas för den som sparar 500 kronor respektive 1 000 kronor i månaden.



Sparat 500 kr varje månad

Sparat 1000 kr varje månad

Kapital (efter 30 år) med nuvarande regler

347 500 kr

695 100 kr

Kapital (efter 30 år) om förslaget genomförs

342 700 kr

685 500 kr

Skillnad kapital (efter 30 år)

-4 800 kr

-9 600 kr

För vem passar ISK?

  • Det passar dig som tror att avkastningen kommer att bli högre än 1,25 procent*. Man kan säga att om avkastningen blir högre än 1,25 procent år 2017 så blir all avkastning över denna nivå "skattefri" jämfört med att spara i aktier/fonder på vanligt sätt.
  • Det passar dig som sparar i fonder och/eller aktier (på grund av den låga räntan är sparande i räntefonder inte lika fördelaktigt)
  • Det passar dig som inte vill fylla i K4-bilagor i din deklaration, vilket du behöver göra om du sparar direkt i fonder och/eller aktier (om du sparar på ett ISK betalar du istället en schablonskatt, som Skatteverket räknar ut åt dig i deklarationen)

*Vid högre/lägre statslåneränta kommer nivån där avkastningen blir ”skattefri” också bli högre/lägre. För 2017 är nivån fastsatt till 1,25 procent. Vad schablonavkastningen blir för 2018 vet vi först den sista november 2017. Förslaget om höjningen av skatten beslutas det om i början av december. Om man utgår från statslåneräntan den 15 september 2017 och att skattehöjningen beslutas så blir schablonavkastningen för 2018 1,55 procent. Det är alltså den siffran du kan jämföra med 1,25 i texten ovan.