Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Du använder en gammal webbläsare

Vi rekommenderar att du uppdaterar den eller byter till en annan för att webbplatsen ska fungera bra.

Rekommenderade webbläsare

Ruoŧa penšuvdnasystema

Ruoŧa penšuvdnasystemii gullojit golbma oasi: almmolaš penšuvdna stáhtas, virgepenšuvdna don bargoaddis ja vejolaš iežas seastin.

Penšuvdnasystema sierra oasit

Den almmolaš penšuvdna vuođđuda buot don dinesiidda eallima áigge. Juohke jagi go barggat ja mávssát vearu don dinet sisa iežat almmolaš penšuvdnii. Don oaččut maid liige ruđa  biddjo du almmolaš penšuvdnii iežat máná njealji eallinjagi bakte, beroškeahttá dehe man guhká leat leamaš váhnenluomus.Vaikko don leat váhnenluomus, studeret oahppodoarjagiin, dagat geatnegasvuođabálvalusa(vuođđoskuvlejumi vearjogeatnegasvuođas), leat skibas- dehe oaččut doaibmabuhtadusa dehe bargguhisvuođabuhtadusa oaččut buhtadusa iežat stáhtapenšuvdnii.

Eanas olbmuide penšuvdna šaddá alit mađi eanet dinet ja mađi maŋit válljet váldit penšuvnna. Bálkáovdáneapmi Ruoŧas ja premiepenšuvdnafoanddat maid leat válljen váikkuhit maid du penšuvdnii.

Du almmolaš penšuvdna mii boahtá stáhtas Penšuvdnaeiseváldi hálde ja máksá. Almmolaš penšuvnnas leat máŋga sierra oasi – dienaspenšuvdna, premiepenšuvdna ja dáhkáduspenšuvdna.

Dutnje gii leat riegádan jagiid 1938-1953 gaskkan sáhttá lassepenšuvdnanai gullot almmolaš penšuvdnii. Leatgo riegádan 1937 dehe árabut du almmolaš penšuvdnii gullo lassepenšuvdna ja vejolaš dáhkáduspenšuvdna. Almmolaš penšuvdna máksojuvvo nu guhká go ealát.

Jus dus lea vuollegaš penšuvdna sáhttá orohatlassi ja boarrásiidfuolahandoarjja maid gullot du almmolaš penšuvdnii.

Jus lahka oapmahaš jápmá don sáhtát oažžut eallinbáhcinpenšuvnna mii lea ruđalaš doarjja dienasgahččamii mii mearkkaša dutnje eallit báhcán.

Penšuvdnasystema sierra oasit

Dienaspenšuvdna

Juohke jagi biddjo 16 proseanta du penšuvdnavuđot dienas ja eará vearrovuloš buhtadusat dienaspenšuvdnii.

Penšuvdnavuđot dietnasii sáhttet gullot máŋgga diippat dietnasat. Bálkká lassin sáhttá penšuvdnavuđot dietnasii gullot ealáhusdienas (iehčanas fitnodatolmmoš), váhnenruhta, bargguhisvuođabuhtadus ja buohcce- dehe doaibmabuhtadus.

Premiepenšuvdna

Juhke jagi biddjo 2,5 proseanta du penšuvdnavuđot dietnasis ja eará vearrovuloš buhtadusain premiepenšuvdnii. Don válljet ieš háliidatgo investeret ruđa foanddaválljemiin dehe attátgo ruđa leahkit stáhtalaš ovdaválggas AP7 Såfa.

Premiepenšuvdna

Dáhkáduspenšuvdna

Jus dus lea leamas unnán dehe ii ollenge dienaseallima áigge dus lea riekti oažžut dáhkáduspenšuvnna. Dat lea vuođđosuodji mii vuođđuda man stuorat du dienaspenšuvdna lea ja guhkágo leat orron Ruoŧas, muhto maid du siviilasehtui.

Dáhkáduspenšuvdna

Orohatlassi ja boarrásiidfuolahandoarjja

Don geas lea vuollegaš penšuvdna sáhtát ohcat orohatlasi. Lassái váikkuhit du dietnasat, vejolaš opmodat ja du orohatgollu. Don sáhtát ohcat orohatlasi beroškeahttá orutgo láigoorohagas, orohatrievttis, iežat dálus, boarrásiidorohagas dehe eará orohagas.

Boarrásiidfuolahandoarjja dáhkida ahte dus geas lea vuollegaš penšuvdna dehe ii ollenge penšuvdna goittotge oaččut govttolaš eallindási jus eará penšuvdnaovddut eai rehkke. Don fertet álggos váldit daid eará penšuvdnaovdduid maidda dus lea riekti ovdalgo mii sáhttit mearridit leago dus riekti boarrásiidfuolahandoarjagii.

Jus johttát Ruoŧas

Jus heaittát bargame, álggát bargat soames eará riikkas dehe johttát eret Ruoŧas  dus bissu penšuvdna man leat dinen dienaspenšuvdna, lassepenšuvdna ja premiepenšuvdna hámis, muhto dáhkáduspenšuvdnii ja orohatlassái gusket eará mearrádusat.

Eallit báhcán penšuvdna – ekonomalašdoarjja jápmindáhpáhusas

Jus lahka oapmahaš jápmá don sáhtát eallit báhcán olmmožin oažžut eallit báhcán penšuvnna. Dat lea  ekonomalaš doarjja mii gullo almmolaš penšuvdnii. Eallit báhcán penšuvdnii dus sáhttá leat riekti jus du boadnji/eamit jápmá, dehe jus don mánnán masát nuppi dehe goabbes váhnemiid. Doarjja dárkkuhus lea gokčat oasi dan ealiheami mas jápmán olmmoš fuolahii.

Ruđalaš doarjja go oapmahaš jápmá

Virgepenšuvdna du bargoaddis

Eatnasat ožžot maid virgepenšuvdna iežaset bargoaddis. Leatgo dus máŋga sierra bargoaddi dus sáhttá leahkit virgepenšuvdna sierra virgepenšuvdnafitnodatservviin.

Virgepenšuvdna 

Iežas seastin penšuvdnii

Don sáhtát seastit maid priváhttan iežat penšuvdnii báŋkkus dehe dáhkádusfitnodatsearvvi bakte jus háliidat. Omd. guhkesáigásaš penšuvdnaseastin lea ruđa bidjan investerenseastinkontoi (ISK) dehe seastit ruđa kapitáladáhkádussii. Eará vuohki lea seastit boahtte áigái lea oanidit viessoloana.

In Swedish - Pensionssystemet i Sverige

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och ett eventuellt eget sparande.

Den allmänna pensionen grundas på alla dina inkomster genom livet. Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Du får även extra pengar insatta till din allmänna pension genom ditt barns fyra första levnadsår, oavsett eller hur länge du har varit föräldraledig.
Även om du är föräldraledig, studerar med studiemedel, gör plikttjänst (grundutbildningen inom värnplikt), har sjuk- eller aktivitetsersättning eller får arbetslöshetsersättning får du kompensation till din pension från staten.

För de allra flesta blir pensionen högre ju mer du tjänar och ju senare du väljer att gå i pension. Löneutvecklingen i Sverige och de premiepensionsfonder du valt påverkar också din pension.

Din allmänna pension som kommer från staten administreras och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen består av flera olika delar – inkomstpension, premiepension och garantipension.

För dig som är född mellan 1938-1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension. Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension och eventuell garantipension. Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.

Om du har låg pension kan bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ingå i din allmänna pension.

Om en nära anhörig dör kan du få efterlevandepension som är ett ekonomiskt stöd för det inkomstbortfall det innebär för dig som efterlevande.

Pensionssystemets olika delar

Inkomstpension

Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till inkomstpensionen.

Den pensionsgrundande inkomsten kan bestå av flera typer av inkomster. Förutom lön kan pensionsgrundande inkomst bestå av tillexempel inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare), föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Premiepension

Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalet AP7 Såfa.

Premiepension

Garantipension

Har du haft litet eller ingen inkomst under livet kan du ha rätt att få garantipension. Det är ett grundskydd som baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd.

Garantipension

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Du som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg. Tillägget beror på dina inkomster, eventuella tillgångar och din bostadskostnad. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller annat boende.

Äldreförsörjningsstödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension ändå får en skälig levnadsnivå om de andra pensionsförmånerna inte räcker till. Du måste först ta ut de andra pensionsförmånerna som du har rätt till innan vi kan ta beslut om du har rätt till äldreförsörjningsstöd.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du flyttar från Sverige

Om du slutar arbeta, börjar arbeta i något annat land eller flyttar från Sverige har du kvar den pension du tjänat in här i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension, men för garantipension och bostadstillägg gäller andra bestämmelser.

Efterlevandepension – ekonomiskt stöd vid dödsfall

Om en nära anhörig dör kan du som efterlevande få efterlevandepension. Det är ett ekonomiskt stöd som ingår i den allmänna pensionen. Efterlevandepension kan du ha rätt till om din make/maka dör, eller om du som barn mister en eller båda föräldrarna. Stödet är till för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med.

Ekonomiskt stöd när anhörig dör

Tjänstepension från din arbetsgivare

De flesta får också en tjänstepension från sin arbetsgivare. Har du haft flera olika arbetsgivare kan du ha tjänstepension från olika tjänstepensionsbolag.

Tjänstepension

Eget sparande till pension

Du kan också spara privat till din pension i bank eller via försäkringsbolag om du vill. Exempel på långsiktigt pensionssparande är att sätta undan pengar i ett investeringssparkonto (ISK) eller spara pengar i en kapitalförsäkring. Ett annat sätt att spara till framtiden är att amortera på bolån.